Produktion av kommunernas kulturtjänster samt införande av konst- och kulturbaserade välfärdstjänster i social- och hälsovården

Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland

Sammandrag

Produktion av kommunernas kulturtjänster samt införande av konst- och kulturbaserade välfärdstjänster i social- och hälsovården

Bedömningen av den regionala tillgängligheten till basservice berörde för kommunernas kulturtjänsters del produktion av både konst- och kulturbaserade välfärdstjänster i social- och hälsovården inom regionförvaltningsverket (RFV) i Sydvästra Finlands område. I bedömningen betonades statsminister Juha Sipiläs regerings spetsprojekt som berör konstens och kulturens verksamhetsområde. Som material användes Statistikcentralens statistik över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet samt den förfrågan som gjorts till de kulturansvariga i kommunerna i Fastlandsfinland.

Regeringens spetsprojekt för att främja tillgängligheten till konst och kultur är riktat till tillgängligheten till barns konst- och kulturintressen samt ökande av välfärdstjänster som utnyttjar konst och kultur. Beaktande av barnens synpunkt när kulturverksamheten planeras är en väsentlig del av jämställd tillgång och tillgänglighet till tjänsterna. Majoriteten av kommunerna i Sydvästra Finland använder ett system för hörande av barn och/eller unga när kommunens kulturverksamhet planeras. Möjligheterna att påverka är ändå inte alltid tillräckligt omfattande eller mångsidiga, för enligt undersökningarna är endast en liten del av barn och unga intresserade av att delta via officiella vägar och de metoder som används når inte dem i svagare ställning.

Man strävar efter att stärka barn och ungas kreativitet genom att erbjuda eleverna möjlighet till intressen i samband med skoldagen. Största delen av skolorna i Sydvästra Finlands kommuner erbjöd aktörer inom konst och kultur utrymmen för att ordna verksamhet för barn på eftermiddagarna. Verksamhetsmodellerna i jämförelsen mellan kommunerna var brokiga och delvis oklara.

Tillgången och tillgängligheten till kommunernas kulturtjänster kan främjas genom att förbättra de elektroniska tjänsterna. Det erbjöds få verksamhetsmodeller som utnyttjar digital teknologi via webben, såsom distansförbindelser – ungefär var sjätte kommun som svarade på förfrågan i Sydvästra Finland hade infört eller testat dem.

Den allmänna kulturverksamhetens andel i kommunernas ekonomi var liten. Den allmänna kulturverksamhetens andel i bruksekonomins kostnader i kommunerna i Sydvästra Finland var lägre än den nationella nivån. Statistiken ger inte en helhetsbild av kulturverksamhetens omfattning i kommunerna eller av den funktionella effektiviteten eftersom sätten att ordna tjänster varierar från kommun till kommun.

Alla kommuner har inte en kulturchef och i över hälften av kommunerna i Sydvästra Finland riktades mindre än ett årsverke till kulturverksamheten. I över 70 procent av kommunerna i Sydvästra Finland hade chefen för kulturverksamheten eller en annan ansvarsperson högre högskoleutbildning – ca 30 procent hade högre högskoleutbildning inom kultur.

Kulturtjänsterna har en allt större betydelse i främjande av välfärden. Utbudet av konst- och kulturbaserade välfärdstjänster i social- och hälsovården varierade från kommun till kommun. I nästan var tredje kommun som svarade på förfrågan hade det skapats strukturer för tillämpad användning av konst och kultur och var fjärde kommun hade en vedertagen praxis. Tjänsterna producerades oftast i samarbete mellan flera verksamhetsområden i kommunen. I nästan 70 procent av kommunerna som svarade på förfrågan hade konst och kultur nämnts i kommunens välfärdsberättelse.