De ungas mentala hälsa och elevhälsotjänster som finns till förfogande

Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland

Sammandrag

I bedömningen av regionförvaltningsverkens basserviceutvärdering år 2015 riktades bedömningen mot SHM:s förvaltningsområde: "De ungas mentala hälsa och tillgängligheten till mentalvårdstjänster inom elevhälsan". Tyngdpunkten för granskningen av den regionala rapporten låg på förebyggande verksamhet. Ordnande av och tillgängligheten till elevhälsotjänster behandlas som en helhet både inom den grundläggande nivån och inom det andra stadiet, vilket även beskriver de tillgängliga mentalvårdstjänsterna.  De ungas mentala hälsa bedöms i denna utvärderingsrapport utgående från ångestsymtom (GAD-7). Ångestsymtomen är de vanligaste emotionella symtomen som reflekterar de ungas mentala hälsa. Av de indikatorer som finns till förfogande är GAD-7 den pålitligaste. I den regionala utvärderingsrapporten betonas enligt utvärderingsuppställningen tillgången till tjänster från olika synvinklar. Den regionala utvärderingen baserar sig på material från enkäten Hälsa i skolan och från TEAviisari.

På basis av Sydvästra Finlands regionala utvärdering är det vanligt att mentalvårdsproblem och -symtom förekommer hos unga i skol- och studerandeåldern. Ungefär 11 procent av de unga har ångestsymtom vilket överensstämmer med det nationella resultatet. Vanligast var ångestsymtomen i den regionala bedömningen bland flickor som studerade till ett yrke. Unga med måttlig eller svår ångest använde elevhälsotjänster betydligt oftare än genomsnittet jämfört med de unga som inte hade några ångestsymtom. Inom denna grupp var hälsovårdartjänster den mest använda tjänstformen oberoende av skolnivå och de minst använda var kurators- och psykologtjänsterna. Man kunde upptäcka skillnader mellan skolorna och läroanstalterna i tillgängligheten till elevhälsotjänster. Vid gymnasierna i Sydvästra Finlands upplevdes det svårast att komma till en psykologmottagning och i grundskolorna inom samma område till en läkarmottagning. Tillgången till tjänsterna har i allmänhet utvecklats till det bättre med undantag av psykologtjänsterna vid yrkesläroanstalter. Den största skillnaden i den landskapliga jämförelsen var dimensioneringen av hälsovårdartjänsterna. Gymnasierna i landskapet Satakunta hade över hälften mer tillgängliga hälsovårdartjänster än gymnasierna i Egentliga Finland. Å andra sidan fanns det i grundskolorna och yrkesläroanstalterna i medeltal hälften mindre psykologtjänster än i Egentliga Finland.

Trots de goda utvecklingsriktningarna förutsätter tillgången till elevhälsotjänster fortsatt utveckling. Det erbjuds fortsättningsvis alltför lite tjänster och den lätta tillgången till dem uppfylls inte. Verkställande av lagen om elev- och studerandevård ska bedömas som ett sektorsövergripande samarbete och med beaktande av de särskilda behov som unga med ångestsymtom har. Med hjälp av jämförbara uppföljningsindikatorer kan man följa upp, bedöma, styra och övervaka hela elevvården samt genomförandet av både det kollektiva arbetet och de enskilda tjänsterna. I utvärderingsrapporten har åtgärdsförslag för främjande av de ungas mentala hälsa på regional och lokal nivå presenterats.