Inledning

Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet, Västra och Inre Finlands region

Utvärdering av tillgängligheten till svenskspråkig utbildning på andra stadiet

I samband med utvärderingen av basservicen följer regionförvaltningsverket upp tillgängligheten till utbildning på andra stadiet sedan drygt 10 år tillbaka. Frågeställningarna har varit desamma genom åren och omfattar gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen riktad till unga. Specialyrkesläroanstalterna och vuxenutbildningen ingår inte i rapporten.  

I denna utvärdering har tillgängligheten geografiskt sett bedömts utgående från hur stor andel av landets svenskspråkiga 16-åringar som år 2015 bodde på ett avstånd om högst 10 km respektive 30 km från närmaste gymnasium eller yrkesutbildningsenhet. Dessutom granskades hur stor andel av 16-åringarna som inom samma radier hade tillgång till yrkesutbildning inom minst tre utbildningsområden. Förändringarna jämfördes med situationen åren 2011 och 2013. Avstånden från ungdomarnas boningsort har beräknats fågelvägen, vilket betyder att avstånden i praktiken oftast är betydligt längre. Detta gäller speciellt för ungdomarna i glesbygden och skärgården.

Utvärderingen gjordes landskapsvis så att de fyra landskapen med förhållandevis stort antal svenskspråkiga 16-åringar dvs. Nyland, Egentliga Finland, Österbotten och Mellersta Österbotten behandlades var för sig. Övriga landskap med endast ett fåtal svenskspråkiga unga sammanfördes till en egen kategori och där ingår i storleksordning landskapen Kymmenedalen, Norra Österbotten, Birkaland, Egentliga Tavastland, Satakunta, Mellersta Finland, Päijänne-Tavastland, Norra Savolax, Södra Österbotten, Södra Karelen, Norra Karelen och Lappland.

År 2015 var åldersklassen svenskspråkiga 16-åringar 3 097 ungdomar. Av dessa bodde 1 047 ungdomar i Österbotten och 76 i Mellersta Österbotten. I Österbotten hade åldersklassen minskat med 59 ungdomar och i Mellersta Österbotten med 10 ungdomar jämfört med år 2013. Minskningen fortsatte således. Observeras bör att med svenskspråkiga avses de 16-åringar som har registrerat modersmål svenska. I praktiken kan en del av de här ungdomarna gå i finskspråkig utbildning. Motsatt gäller att de som är registrerade som finskspråkiga men går i svenskspråkig utbildning saknas i utredningen om tillgängligheten.

I den senare delen av utvärderingen granskades antalet förstahandssökande via gemensam ansökan och hur många av dem som tog emot en studieplats i svenskspråkig utbildning på andra stadiet. Samtidigt granskades också hur platserna fördelades enligt kön. Speciellt intresse fästes vid dem som avslutade sin grundläggande utbildning år 2015.

Målsättningen för servicenivån var att tillgängligheten ska vara på samma nivå eller bättre än tidigare år och att könsbundna mönster gällande studieplatserna har utjämnats. Uppgifterna om antalet 16-åringar och avstånden till utbildningsenheter har hämtats från Statistikcentralen och sammanställts av Regionförvaltningsverket i Östra Finland. Statistiken om antalet sökande via gemensam ansökan har hämtats från Utbildningsstyrelsens databas Vipunen och sammanställts av regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet. 

År 2015 fanns det 34 gymnasier, åtta yrkesinstitut, tre folkhögskolor och ett idrottsinstitut som gav svenskspråkig utbildning riktad till unga (Åland ingår inte). Av gymnasierna var 11 belägna i Österbotten och ett i Mellersta Österbotten. Inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen i hela landet hade antalet yrkesinstitut minskat med en eftersom Yrkesinstitutet Livia inte på flera år ordnat svenskspråkig utbildning. Däremot hade det skett förändringar i antalet utbildningsenheter inom yrkesinstituten. Sedan föregående utvärdering hade antalet enheter minskat från 24 till 19 och förändringarna hade främst skett i Österbotten. Optima har genom nybygge utvidgat utrymmena i sin huvudenhet och har numera två enheter där grundläggande yrkesutbildning ges. Dessutom ansvarar Optima för den yrkesinriktade specialundervisningen i Svenskfinland. Yrkesakademin i Österbotten (YA) har likaså byggt nya utrymmen och utbildningarna i Vasa är nu alla samlade på samma adress. YA har fortsättningsvis enheter i Nykarleby, Närpes och Pedersöre. Tendensen har helt klart varit att samla utbildningarna i större enheter dels av ekonomiska skäl, dels för att skapa synergier mellan utbildningarna. Det minskade antalet enheter har dock inte ännu påverkat utbildningsutbudet i någon högre grad. (Tabell 7.4.1.)

Framtidsutsikter

Enligt utbildningsstatistiken minskar årsklasserna som avslutar svenskspråkig grundläggande utbildning i Österbotten fram till år 2018. Därefter ökar årsklasserna igen i storlek under åtminstone de fem därpå följande åren. I Mellersta Österbotten hålls årsklassen rätt konstant. Med tanke på den regionala tillgängligheten till svenskspråkig utbildning på andra stadiet är det viktigt att de kommande minskningarna i årsklasserna beaktas som tillfälliga.

Enligt det strategiska programmet för Juha Sipiläs regering ska yrkesutbildningen på andra stadiet reformeras samt finansierings- och styrsystemet omformas. Samtidigt minskas finansieringen för utbildningen. Exakt vad reformerna innebär är ännu oklart men de minskade resurserna har redan lett till samarbetsförhandlingar, varsel om permitteringar och uppsägningar i flera av utbildningsenheterna. På sikt kommer nedskärningarna att försämra tillgängligheten till utbildning och framförallt öka risken att svenskspråkiga utbildningar inom vissa utbildningsområden försvinner. Eftersom tillgängligheten till svenskspråkig utbildning på andra stadiet under alla år varit sämre än för landet i genomsnitt behövs särlösningar för att trygga ett mångsidigt utbildningsutbud.

Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen tas nya läroplaner i bruk hösten 2016. I grunderna för läroplanerna betonas livslångt lärande och livslång vägledning tydligare än tidigare. Det förhöjda kraven på snabbare övergångar mellan utbildningsstadier och mellan utbildning och arbetsliv ställer krav på en god handledning och vägledning.  Det är av största vikt att vägledningen utvecklas i den riktning som de nationella strategiska riktlinjerna för livslång vägledning och läroplanerna föreskriver samt att vägledningens resurser tryggas.

 

Tabell 7.4.1. Utbildningsenheter som år 2015 ordnade utbildning på svenska