Sammandrag

Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet, Västra och Inre Finlands region

Utvärdering av tillgängligheten till svenskspråkig utbildning på andra stadiet

I Österbotten och Mellersta Österbotten var tillgängligheten till gymnasieutbildning år 2015 i stort sett oförändrad jämfört med åren 2011 och 2013. Däremot hade tillgängligheten till grundläggande yrkesutbildning försämrats något. Jämfört med hela landet var tillgängligheten fortsättningsvis sämre för de svenskspråkiga 16-åringarna än för landets 16-åringar överlag.

66 % av de svenskspråkiga österbottniska 16-åringarna hade under 10 km och 97 % under 30 km till närmaste gymnasium. I Mellersta Österbotten var tillgängligheten till gymnasieutbildning god, där bodde 90 % av 16-åringarna inom 10 km:s avstånd och 99 % inom 30 km:s avstånd. Variationerna i tillgängligheten kommunerna emellan var små då det gäller ungdomar som bodde inom 30 km:s avstånd från ett gymnasium. Vidare hade 58 % av de svenskspråkiga 16-åringarna i Österbotten högst 10 km och 93 % högst 30 km till närmaste utbildningsenhet inom grundläggande yrkesutbildning. 46 % av ungdomarna hade tillgång till utbildning inom tre utbildningsområden högst 10 km och 85 % högst 30 km från hemmet. Tillgängligheten varierade mellan kommunerna vilket beror på att yrkesutbildningen främst har koncentrerats till Jakobstad, Vasa och Närpes. Gymnasieutbildningen var således avståndsmässigt mera tillgänglig för de svenskspråkiga 16-åringarna än grundläggande yrkesutbildning. I Mellersta Österbotten ordnas ingen grundläggande yrkesutbildning.

Inom svenskspråkig utbildning avslutade 3 319 ungdomar i Fastlandsfinland sin grundläggande utbildning, av dem bodde 1 160 i Österbotten, 45 % var flickor och 55 % pojkar. Av årsklassen tog 96 % emot en studieplats på andra stadiet direkt efter den grundläggande utbildningen, vilket var fem procentenheter högre än för svenskspråkig utbildning totalt sett. Fördelningen mellan gymnasie- och yrkesutbildning var jämn, 51 % av förstahandssökande mottog en studieplats i ett gymnasium och 49 % i en yrkesutbildning. Detta skiljde sig markant från situationen inom den svenskspråkiga utbildningen totalt sett i landet. Gymnasiebenägenheten i hela landet var hela 12 procentenheter högre. Flickorna valde i högre grad gymnasiet medan majoriteten av pojkarna föredrog en grundläggande yrkesutbildning, vilket betyder att de könsbundna mönstren inte har jämnats ut sedan föregående utvärdering år 2013.