Slutsatser och åtgärdsförslag

Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet, Västra och Inre Finlands region

Utvärdering av tillgängligheten till svenskspråkig utbildning på andra stadiet

År 2015 var tillgängligheten till utbildning på andra stadiet jämfört med åren 2011 och 2013 oförändrad och de minskade ekonomiska resurserna hade inte ännu påverkat tillgängligheten. Hittills har utbildningsanordnarna strävat till att skära ned andra kostnader än direkta utbildningskostnader vilket har gjort att antalet utbildningar inte minskat. Men fortsatta krav på nedskärningar kommer att leda till omstruktureringar i utbildningsutbudet. Speciellt inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen blir avvägningarna svåra, det behövs en strategi för vilka utbildningar som ska ordnas och var de ska ordnas. Trots de minskade resurserna bör ett möjligast heltäckande svenskspråkigt utbildningsutbud inom såväl gymnasieutbildningen som den grundläggande yrkesutbildningen garanteras. De minskade resurserna ökar också behovet av samarbete mellan såväl utbildningsanordnarna som mellan anordnarna och arbetslivet.

Undersökningar visar att ungdomarna helst vill studera nära hemmet direkt efter grundskolan. Detta ställer också krav på en regional tillgänglighet. Om utbildningsorten trots allt kräver att den unga flyttar hemifrån bör resurser för ett tryggt internatboende ordnas och lagstiftningen förnyas. En arbetsgrupp har arbetat med frågan, nu är det upp till beslutsfattarna att föra förslagen vidare. Också digitaliseringen kan bidra till att närheten till utbildning förbättras t.ex. genom gemensamma kurser, olika plattformar mm. Många utbildningsenheter utnyttjar redan digitala lösningar men i takt med att nya utvecklas utökas möjligheterna hela tiden.

Elev- och studiehandledningen som en del i den livslånga vägledningen är av stor betydelse i de ungas val av framtida yrke. Enligt den nya läroplanen är handledningen hela skolans ansvar och det är nu av största vikt att skolorna utarbetar klara handledningsplaner i samband med läroplansarbetet. Elevernas karriärkompetenser bör vara i fokus i handledningen. Med karriärkompetenser avses kompetenser som bidrar till att samla, analysera och organisera information om sig själv, utbildningar och yrken och utgående från dem fatta beslut om framtida utbildning samt yrkes- och livsval. En väl underbyggd elev- och studiehandledning minskar också de ungas felval av utbildning. För närvarande inleder ungdomarna oftast en utbildning direkt efter den grundläggande utbildningen. Eventuella avbrott sker vanligen under det första studieåret i andra stadiets utbildning och de unga som avbryter är i riskzonen för marginalisering. Utbildningsenheterna arbetar förtjänstfullt med att hitta flexibla lösningar för studerande som står i beråd att avbryta sina studier men ytterligare satsningar på att fånga upp eventuella avbrytare i tid är av största vikt. Ett starkt samarbete med kommunernas uppsökande ungdomsarbetare bidrar också till att fånga upp unga i riskzonen.

Det har inte skett förändringar i det könsbundna mönstret vid valet av fortsatt utbildning. Flickorna väljer i högre grad en gymnasieutbildning än pojkarna. Bland pojkarna är situationen något jämnare men majoriteten väljer en yrkesutbildning. Trots försök att bryta könsmönster finns branschindelningen i kvinnligt och manligt kvar. Att ändra dessa mönster är inte enbart utbildningens utan överlag hela samhällets och arbetslivets uppgift. En åtgärd kan vara ett utökat samarbete med arbetslivet inom den grundläggande utbildningen. De ungas uppfattning om olika yrken baserar sig ofta på fördomar och det är därför viktigt att de får bekanta sig med olika branscher och arbetsplatser. Överlag är det viktigt att man i undervisningen i den grundläggande utbildningen inte reproducerar stereotypier eller förväntningar bundna till könsroller.

Det är fortsättningsvis svårt att få fram statistiska uppgifter enligt språkgrupp. Olika statistikföringssystem bör förenhetligas och uppdateras på språklig grund samt finnas tillgängliga i snabbare takt. Ur befolkningsstatistiken borde det vara möjligt att få fram uppgifter om antalet svenskspråkiga enligt kön och ålder.