Bibliotekets roll för att främja barns läsande och läskunnighet

Slutsatser och åtgärdsförslag

Slutsatser

  • Biblioteken anser att en mycket central och viktig del av deras arbete är att främja barns läsande och läskunnighet. I hur stor utsträckning biblioteken utförde läs- och läskunnighetsfrämjande arbete och tillgången till mångsidiga bibliotekstjänster för barn varierade dock kraftigt landskapsvis och kommunvis beroende på resurser och intresse.
  • Biblioteken följde endast i liten mån med barnbiblioteksarbetets verksamhetsmiljö. Det var också endast i ett fåtal bibliotek som planeringen av verksamheten stödde sig på en särskild strategi för tjänster för barn. Mest följer biblioteken med hurudana barnbiblioteksprojekt andra allmänna bibliotek har genomfört. Minst följer biblioteken med var barnfamiljer är bosatta i kommunen och hur språkfördelningen ser ut.
  • Bibliotekstjänsterna finns sällan med i kommunernas välfärdsplaner för barn, och endast var tionde kommuns välfärdsberättelse innehåller också nyckeltal för bibliotekstjänsterna för barn.
  • Bibliotekens användning av delaktighetsmetoder vid planeringen och utvecklandet av bibliotekstjänster för barn varierade. De metoder som används mest är observationer och användarenkäter. Endast ett fåtal kommuner har ordnat höranden som gällde bibliotekstjänsterna för barn.  Barnkonsekvensanalyser av beslut som gäller biblioteken görs endast i liten utsträckning.
  • Biblioteken förväntar sig att biblioteken som sköter det regionala utvecklingsuppdraget samordnar barnbiblioteksarbetet och gemensamma evenemang i sina regioner, sprider god praxis och fungerande projekt och erbjuder mångsidig yrkesmässig utbildning.
  • Skolväsendet är bibliotekens viktigaste samarbetspartner. Nästan alla bibliotek samarbetar antingen regelbundet eller sporadiskt med skolväsendet. Samarbetet bygger på tradition och endast sällan på avtal. Avsaknaden av gemensamma verksamhets- och avtalsmodeller innebär att det finns stora skillnader mellan kommunerna i hur verksamheten organiseras och kostnaderna fördelas. De flesta biblioteken samarbetar också med småbarnspedagogiken. Endast ett fåtal kommuner samarbetar med rådgivningsbyråerna.

 

Åtgärdsförslag

  • Ett spetsprojekt som bör lyftas fram i nästa regeringsprogram är ett riksomfattande program för att främja barnbiblioteksarbete, läskunnighet och läsande. Med hjälp av programmet skapar man modeller för hur man ska kunna främja läsande och läskunnighet och jämnar ut skillnaderna i verksamheten mellan olika regioner. Finansiering från programmet bör kunna sökas av olika aktörer, och de bör idka ett brett samarbete. 
  • Bibliotekens verksamhetsplaner för barnbiblioteksarbetet baserar sig på analyser av verksamhetsmiljön. Biblioteken utför det läsfrämjande arbetet i nätverk med olika aktörer.
  • Kommunerna beaktar också bibliotekstjänsterna när de planerar hur tjänsterna till barn och familjer kan utvecklas. Läsande och läskunnighet används som indikatorer i kommunens välfärdsberättelse. På det här sättet identifieras bibliotekstjänsterna som en viktig del av barns välfärd. Bibliotekstjänsterna för barn förbättras genom att man utvecklar delaktighetsmetoder tillsammans med andra kommunala aktörer.
  • De bibliotek som sköter det regionala utvecklingsuppdraget sprider och främjar kunskap om barnbiblioteksarbete i sin region, bidrar till utvecklandet av arbetsformerna och yrkeskunskapen och genomför regionala försöks- och utvecklingsprojekt som främjar barns fritidsläsning.
  • Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen gör tillsammans upp en nationell strategi för samarbetet mellan skolan och biblioteket samt en modell för samarbetet och för hur kostnaderna ska fördelas.