Överföringen av grundläggande utkomststöd till FPA och följderna av detta i kommunerna

Slutsatser och åtgärdsförslag

Slutsatser

  • Överföringen av utkomststödet till FPA orsakade svårigheter i kommunerna under det första året (2017) efter reformen.
  • Överlag var det bara i liten omfattning som handläggningstiderna för ansökningar om förebyggande och kompletterande utkomststöd var längre än lagens gräns på sju vardagar, men det förekom vissa regionala skillnader.
  • Reformen har bäst gagnat de klienter som kan sköta sina ärenden i e-tjänsterna och som endast har behov av ekonomiskt stöd, inte av annat socialarbete.
  • De risker som reformen i förväg förutspåddes medföra verkar dock ha förverkligats: reformen har påverkat dem som är mest utsatta negativt, t.ex. äldre som bor långt från tjänsterna.
  • Klienternas jämlika tillgång till tjänster och förmåner förverkligades inte. Särskilt de som inte kan navigera i det komplicerade servicenätet har svårt att få tillgång till tjänster och förmåner.
  • Klienter som får utkomststöd var inte heller i en jämlik position i det hänseendet att alla som behöver stöd inte kunde använda sig av e-tjänsterna för att få den förmån eller service de behövde.
  • Jämlik tillgång till tjänsterna oberoende av var man bor uppnåddes inte heller. Avstånden till tjänsterna varierade mellan olika kommuner och olika regioner, vilket innebar att alla inte befann sig i en jämlik position när det gällde tillgången till tjänster inom utkomststöd. Eftersom det saknas uppgifter att jämföra med från tidigare är det svårt att avgöra om situationen har förändrats jämfört med när kommunerna fortfarande hade hand om det grundläggande utkomststödet.
  • Att hänvisa klienterna från FPA till socialväsendets tjänster har ännu inte fungerat tillfredsställande. Särskilt unga har fallit bort, även om de hänvisades från FPA till kommunens socialarbete.
  • En del av klienterna har fått hjälp av kommunens socialväsende med att ska sköta sitt ärende hos FPA. Reformen har inneburit att kommunens socialväsende har fått ge mer information och vägledning om grundläggande utkomststöd.
  • Utvecklandet av socialarbetet togs upp, men tillsvidare har de konkreta reformerna varit få. Målsättningen är att socialarbetet ska närma sig klienterna. Kommunerna anser att det är viktigt att aktivt söka upp personer som har behov av tjänsterna.

 

Åtgärdsförslag

  • Kommunerna bör fortsätta att förnya socialarbetet. Kommunen bör öka sådant socialarbete som baserar sig på fysiska möten med klienterna, inte enbart utveckla digitala tjänster. Man bör särskilt satsa på att nå klienter som har svårt att få tillgång till tjänsterna och på att identifiera deras servicebehov:
  • socialarbetet behöver särskilda kanaler och arbetssätt för att bättre nå ut till unga klienter som får utkomststöd.
  • Äldres sociala, hälsomässiga och ekonomiska problem måste tas itu med tidigare, och det måste tas fram sektorövergripande åtgärder för att stödja dem.
  • förmågan att upptäcka och stödja vid skuldproblem, beroenden och psykiska problem och hänvisa de personer som drabbats av dessa svårigheter till vård måste förbättras.
  • servicen till klienter med främmande språk som modersmål bör vara tillgängligare och den bör utvecklas (tolkningstjänster)

 

  • Som stöd för glesbebyggda områden är det skäl att bilda servicepunkter som är gemensamma för FPA, arbets- och näringsbyråerna och kommunerna. Servicepunkterna kan exempelvis finnas vid social- och hälsocentralerna och arbeta i två riktningar. Klienterna kan uträtta ärenden på servicepunkten assisterade av t.ex. kommunen, och socialarbetarna kan ta sig ut till de klienter som inte själva kan komma till servicepunkten.
  • Det behövs mer ambulerande tjänster för att nå ut till klienterna.
  • Statistikföringen om och uppföljningen av socialarbetet bör utvecklas. Det behövs t.ex. information om antalet anställda och deras utbildning, antalet klienter, deras behov och mål och hur tjänsterna och förmånerna motsvarar klienternas mål.
  • Reformer som är lika omfattande som utkomststödsreformen bör i framtiden genomföras stegvis för att undvika liknande negativa och oskäliga följder som under denna reform. Detta gäller exempelvis den pågående vårdreformen och den planerade totalreformen av socialskyddet.
  • När förändringar bereds är det viktigt att beakta sakkunnigas förhandsbedömningar samt utlåtanden och höranden.