Överföringen av grundläggande utkomststöd till FPA och följderna av detta i kommunerna

Sammandrag

Regionförvaltningsverkets utvärdering har gällt hur stor andel av de ansökningar om förebyggande och kompletterande utkomststöd till kommunernas socialväsenden som under 2017 hade haft en längre handläggningstid än det lagstadgade sju vardagar. Dessutom undersöktes tillgången till tjänsterna inom förebyggande och kompletterande utkomststöd. Utvärderingen gällde ansökan om förebyggande och kompletterande utkomststöd och rutinerna kring det, såsom hur man blir klient inom socialarbetet och praxis när klienter ska hänvisas till socialservicen från FPA. Dessutom undersöktes vilka åsikter det fanns om servicen, t.ex. vilka positiva och negativa konsekvenser reformen av utkomststödet upplevdes ha haft för den service klienterna fick. Materialet som användes var THL:s statistik över handläggningstiderna för ansökningar om utkomststöd. Statistikenkäten innehöll också en öppen fråga om vilka konsekvenser överföringen till FPA hade haft i kommunerna. Uppgifterna härstammar från april 2017 och oktober 2017.

Resultaten visar att handläggningstiderna för ansökningar om förebyggande och kompletterande utkomststöd endast i liten utsträckning överskred lagens gräns på 7 vardagar i april och oktober 2017. Dock upptäcktes en del regionala skillnader.

Utkomststödsreformen som verkställdes i början av 2017 har inte i sig försämrat servicen när det gäller förebyggande och kompletterande utkomststöd. Reformen gjorde det dock svårare för klienterna att uträtta ärenden, särskilt för de klienter som inte kan navigera i det komplicerade servicenätet. Reformen gagnade bäst de klienter som kan sköta sina ärenden i e-tjänsterna och som endast har behov av ekonomiskt stöd, inte av annat socialarbete.

Målen som satts upp i förhandsbedömningarna av reformen om att den ska innebära ökad jämlikhet och förenkla tillgången till tjänsterna verkar inte ha uppnåtts under granskningsperioden (se också Vogt 2018). De förutspådda riskerna förverkligades dock: reformen har påverkat dem som är mest utsatta negativt, t.ex. äldre som bor långt från tjänsterna. Utvärderingen som nu har gjorts visar att överföringen till FPA har inneburit försämringar när de klienter som behöver socialservice ska hänvisas vidare till de kommunala tjänsterna. Det har också varit svårt att få stöd och råd och anvisningarna har varierat. Klienter som befunnit sig i en krissituation har också haft svårigheter att omedelbart få hjälp och stöd.

Redan under omställningen kunde kommunerna utveckla socialarbetet något. De vidtog särskilt åtgärder för att socialarbetet bättre skulle kunna svara mot den förändrade situationen. Tjänsterna fördes närmare klienterna och personer i behov av stöd söktes aktivt upp. Kommunerna bör fortsätta att utveckla socialarbetet och satsa på tjänsterna till de klienter som har svårt att få tillgång till dem. Som stöd för glesbebyggda områden är det skäl att bilda servicepunkter som är gemensamma för FPA, arbets- och näringsbyråerna och kommunerna. Servicepunkterna kan exempelvis finnas vid social- och hälsocentralerna och arbeta i två riktningar. Klienterna kan uträtta ärenden på servicepunkten assisterade av t.ex. kommunen, och socialarbetarna kan ta sig ut till de klienter som inte själva kan komma till servicepunkten. Det behövs också mer ambulerande tjänster för att nå ut till klienterna.

För att nå unga klienter som får utkomststöd behöver nya arbetssätt utvecklas. Äldres sociala, hälsomässiga och ekonomiska problem måste tas itu med tidigare och sektorövergripande åtgärder måste tas fram för att stödja dem. Förmågan att upptäcka och stödja vid skuldproblem, beroenden och psykiska problem och hänvisa de personer som drabbats av dess svårigheter till vård måste förbättras. Servicen till klienter med främmande språk som modersmål bör vara tillgängligare och den bör utvecklas (tolkningstjänster). Utifrån resultaten rekommenderar regionförvaltningsverket också att reformer som är lika omfattande som utkomststödsreformen i framtiden ska genomföras stegvis för att undvika liknande negativa och oskäliga följder som under denna reform.