Slutsatser och åtgärdsförslag

Slutsatser

• Kommunerna har olika utgångspunkter att beakta tillgången och åtkomligheten till kulturella tjänster. I urbana kommuner finns bättre resurser och möjligheter att ordna kulturella tjänster och beakta åtkomligheten.

• Kulturella aktiviteter och tjänster ordnas ofta i samarbete. Majoriteten av kommunerna (76 %) som besvarade enkäten hade etablerade verksamhetsmodeller eller strukturer för att organisera kulturella tjänster tillsammans med andra förvaltningar år 2017.

• Nästan alla kommuner på fastlandet erbjöd musikverksamhet, föreställande konst och kulturella evenemang år 2017. Bestående yrkesmässiga kulturella aktiviteter var koncentrerade till urbana kommuner. Tillgången till konst- och kulturinstitutioner som omfattas av statsandelen var större än tillgången till teatrar och orkestrar.

• Majoriteten av kommunerna vidtog åtgärder för att erbjuda kulturella tjänster utanför centralorten. Metoderna var exempelvis färdtjänster samt ambulerande och genom webben genomförda tjänster.

• Kommunerna beaktade kulturella tjänsters åtkomlighet i sitt beslutsfattande på varierande sätt. Bara i få kommuner hade man gjort åtkomlighetskartläggningar eller -planer. I omkring en fjärdedel av kommunerna hade teman i samband med åtkomlighet beaktats i kommunens understödspraxis. Majoriteten av kommunerna arbetade för att kommuninvånarna skulle ta del i planeringen och organiseringen av kulturella tjänster. I de flesta kommuner till exempel samarbetade man och ordnade möten med lokala aktörer, exempelvis aktörer inom tredje sektorn eller företag.

• Den vanligaste åtgärden som vidtogs för att främja åtkomligheten till kulturella tjänster var att sköta om hinderslösheten i den byggda miljön. Majoriteten av kommunerna (97 %) som besvarade enkäten hade skött om hinderslösheten i den byggda miljön åtminstone för vissa tjänster.

• Kulturverksamhetens andel av kommunernas ekonomi är liten. Nettodriftskostnaderna för allmän kulturell verksamhet varierade i kommunerna på fastlandet mellan 0–65 euro per invånare år 2016. Tjänsten som ansvarade för den allmänna kulturella verksamheten var en sammansatt tjänst eller anställning i 65 procent av kommunerna som besvarade enkäten. Oftast var tjänsten gemensam med biblioteks-, ungdoms- eller idrottssektorn.

 

Åtgärdsförslag

• Kommunerna och de övriga aktörerna bör främja sitt inbördes samarbete och sina nätverk för att öka tillgången till kulturella tjänster.

• Kommunerna, undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Kommunförbund bör stärka kommunernas kunskapsunderlag och kompetens i anknytning till tillgång och åtkomlighet.

• Kommunerna ska främja invånarnas och olika befolkningsgruppers möjligheter att delta och påverka kommunernas kulturella verksamhet och planeringen av den.

• Undervisnings- och kulturministeriet bör utreda möjligheter att skapa ett riksomfattande geografiskt informationssystem.

• Kommunerna bör stärka kulturens ställning i sin strategiska planering.

 

• Tillräckliga ekonomiska och operativa resurser för att ordna kulturell verksamhet bör säkerställas som en del av basservicen.