Tillgång och åtkomlighet till kulturella tjänster

Slutsatser och åtgärdsförslag

Slutsatser

  • Kommunerna har olika utgångspunkter att beakta tillgången och åtkomligheten till kulturella tjänster. I urbana kommuner finns bättre resurser och möjligheter att ordna kulturella tjänster och beakta åtkomligheten.
  • Kulturella aktiviteter och tjänster ordnas ofta i samarbete. Majoriteten av kommunerna (76 %) som besvarade enkäten hade etablerade verksamhetsmodeller eller strukturer för att organisera kulturella tjänster tillsammans med andra förvaltningar år 2017.
  • Nästan alla kommuner på fastlandet erbjöd musikverksamhet, föreställande konst och kulturella evenemang år 2017. Bestående yrkesmässiga kulturella aktiviteter var koncentrerade till urbana kommuner. Tillgången till konst- och kulturinstitutioner som omfattas av statsandelen var större än tillgången till teatrar och orkestrar.
  • Majoriteten av kommunerna vidtog åtgärder för att erbjuda kulturella tjänster utanför centralorten. Metoderna var exempelvis färdtjänster samt ambulerande och genom webben genomförda tjänster.
  • Kommunerna beaktade kulturella tjänsters åtkomlighet i sitt beslutsfattande på varierande sätt. Bara i få kommuner hade man gjort åtkomlighetskartläggningar eller -planer. I omkring en fjärdedel av kommunerna hade teman i samband med åtkomlighet beaktats i kommunens understödspraxis. Majoriteten av kommunerna arbetade för att kommuninvånarna skulle ta del i planeringen och organiseringen av kulturella tjänster. I de flesta kommuner till exempel samarbetade man och ordnade möten med lokala aktörer, exempelvis aktörer inom tredje sektorn eller företag.
  • Den vanligaste åtgärden som vidtogs för att främja åtkomligheten till kulturella tjänster var att sköta om hinderslösheten i den byggda miljön. Majoriteten av kommunerna (97 %) som besvarade enkäten hade skött om hinderslösheten i den byggda miljön åtminstone för vissa tjänster.
  • Kulturverksamhetens andel av kommunernas ekonomi är liten. Nettodriftskostnaderna för allmän kulturell verksamhet varierade i kommunerna på fastlandet mellan 0–65 euro per invånare år 2016. Tjänsten som ansvarade för den allmänna kulturella verksamheten var en sammansatt tjänst eller anställning i 65 procent av kommunerna som besvarade enkäten. Oftast var tjänsten gemensam med biblioteks-, ungdoms- eller idrottssektorn.

 

Åtgärdsförslag

  • Kommunerna och de övriga aktörerna bör främja sitt inbördes samarbete och sina nätverk för att öka tillgången till kulturella tjänster.
  • Kommunerna, undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Kommunförbund bör stärka kommunernas kunskapsunderlag och kompetens i anknytning till tillgång och åtkomlighet.
  • Kommunerna ska främja invånarnas och olika befolkningsgruppers möjligheter att delta och påverka kommunernas kulturella verksamhet och planeringen av den.
  • Undervisnings- och kulturministeriet bör utreda möjligheter att skapa ett riksomfattande geografiskt informationssystem.
  • Kommunerna bör stärka kulturens ställning i sin strategiska planering.

 

  • Tillräckliga ekonomiska och operativa resurser för att ordna kulturell verksamhet bör säkerställas som en del av basservicen.