Tillgång och åtkomlighet till kulturella tjänster

Sammandrag

För kommunernas kulturella tjänsters del gällde utvärderingen av regional tillgång till basservice tillgången och åtkomligheten till tjänsterna.  Med tillgången avses hur mycket och vilka slag av kulturella tjänster som kommunen erbjuder. Med åtkomlighet å andra sidan avses på vilket sätt och hur väl olika personer kan använda de kulturella tjänsterna. Utvärderingen gällde den allmänna kulturella verksamheten inom kommunens kulturverksamhet samt konst- och kulturinstitut som i den här undersökningen är yrkesmässiga musei-, teater- och orkesteraktörer. Utvärderingen gällde sådana aktiviteter som kommunen själv ordnar, stöder eller på annat sätt organiserar.  Som material användes Statistikcentralens statistik över kommunekonomin och en enkät som gjordes bland kulturansvariga på fastlandet.  Av alla kommuner på fastlandet besvarade 64,4 procent (190 kommuner) enkäten. 

Tillgången till kulturella tjänster varierar i olika delar av landet. Särskilt i huvudstadsregionen, landskapens centrum och andra till invånarantalet stora städer erbjuds det mycket tjänster. Tjänsteutbudets omfattning varierar emellertid betydligt beroende av vilka kulturella tjänster som granskas.  År 2017 erbjöd de flesta kommunerna på fastlandet gästande musikföreställningar och föreställningar i scenisk konst samt kulturella evenemang som kommunerna själva ordande, understödde eller på annat sätt organiserade.  Utbudet av yrkesmässiga konst- och kulturinstitutioner, särskilt teater- och orkesteraktiviteter är å sin del koncentrerade till större städer.  Majoriteten av kommunerna vidtog åtgärder för att erbjuda kulturella tjänster utanför centralorten eller centralorterna. Bland dem finns ambulerande och mobila tjänster, färdtjänster och aktivitetsformer som erbjuds via webben.

Bara i få kommuner hade man gjort åtkomlighetskartläggningar eller -planer, i urbana kommuner oftare än i tätorts- eller i landsbygdskommuner.  I så gott som alla kommuner (97 %) som besvarade enkäten hade man åtminstone för vissa kulturella tjänster skött om hinderslösheten i den byggda miljön.  Vissa kommuner beaktade frågor i anknytning till åtkomligheten också i sin understödspraxis för kultur.  Majoriteten av kommunerna strävade efter att göra det möjligt för invånarna att ta del i planeringen eller organiseringen av kulturella tjänster. I de flesta kommuner till exempel samarbetade man och ordnade möten med lokala aktörer.  

Kulturverksamhetens andel av kommunernas ekonomi är liten: andelen driftskostnader för allmän kulturverksamhet av de totala driftsekonomiska kostnaderna i kommunerna på fastlandet var 0,3 procent år 2016.  År 2016 bodde något under hälften (47,5 %) av invånarna på fastlandet i en kommun där kostnaden för allmän kulturell verksamhet per invånare var 16 euro eller mer. Kommunernas olika sätt att bokföra organiseringen och kostnaderna för kulturella tjänster påverkar kostnaderna.  År 2017 var i majoriteten (65 %) av kommunerna som besvarade enkäten den personens tjänst som hade ansvar för den allmänna kulturella verksamheten en sammansatt tjänst eller anställning som inbegrep uppgifter inom flera verksamhetsfält. De flesta kommuner (76 %) som besvarade enkäten hade etablerade verksamhetsmodeller eller strukturer för att organisera kulturella tjänster tillsammans med andra förvaltningar.