Skolskjuts till förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Sammandrag

Utvärderingen av basservicen 2017 gällde för undervisningsväsendets del hur skolskjutsarna fungerar. I februari 2018 skickade regionförvaltningsverken ut en enkät till kommunerna på fastlandet om skolskjutsarna till förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Uppgifterna från de kommuner som svarade på enkäten kopplades också ihop med Statistikcentralens uppgifter om dessa kommuners invånarantal, antalet skolor som erbjuder grundläggande utbildning och antalet elever som har rätt till skolskjuts. Materialet har behandlats i Excel och SPSS med hjälp av korrelationer, korstabulering och variansanalys. Statistiskt signifikanta skillnader har presenterats på signifikansnivå 0.05 (p<0.05).

Resultaten av utvärderingen visar att det totala antalet elever som har rätt till skolskjuts har minskat sedan 2013. Flest elever med rätt till skolskjuts i förhållande till det totala antalet elever i den grundläggande utbildningen fanns i landsbygdskommuner (46,6 %) och på motsvarande sätt minst i urbana kommuner (15,1 %). I landsbygdskommuner finns det proportionellt sett fler förskole- och lågstadieelever med rätt till skolskjuts på längre sträckor, än i tätortskommuner eller i urbana kommuner. Antalet elever som har rätt till särskilt stöd och som får skolskjuts är för sin del proportionellt sett störst i urbana kommuner när skolvägen är under tio kilometer jämfört med andra kommuntyper. Situationen för elever i högstadiet är den motsvarande som för elever i lågstadiet.

Längden på skolskjutsarna mätt i tid varierar mellan kommunerna, så att lågstadieelever i landsbygdskommuner i genomsnitt har kortare transporttider än elever i tätortskommuner eller i urbana kommuner. Högstadieelevernas skolskjutsar räcker i regel längre än lågstadieelevernas. Den naturliga orsaken till detta är förmodligen att det finns färre grundskolor med undervisning för årskurserna 7–9 än skolor med undervisning för årskurserna 1–6. Långa restider till skolorna beror på lång resväg mätt i kilometer, väntetider för samtransporter och besvärliga trafikförhållanden.

Utvärderingen visade att nästan varje kommun hade fastställt grunder eller planer för skolskjuts. Kommunerna samlar in respons på sina skolskjutsar i varierande utsträckning. Endast 6,2 procent av de kommuner som svarade på enkäten samlade in respons regelbundet.

Utifrån utvärderingen verkar skolskjutsarna fungera relativt bra i kommunerna, även om det fortfarande finns sådant som kan utvecklas. Kommunerna bör planera skolskjutsarna och läsordningarna för elever i förskoleundervisning och grundläggande utbildning så att arbetsmängden per dag eller vecka och tidsanvändningen inklusive skolresorna inte blir för betungande för elevens välmående. Det vore också bra om kommunerna mer regelbundet skulle samla in respons om skolskjutsarna av eleverna och deras vårdnadshavare.