Skoltransporter för förskola och grundläggande utbildning

Slutsatser och åtgärdsförslag

Slutsatser

  • Antalet elever med rätt till skolskjuts har minskat i hela landet sedan 2013 med undantag för Lappland, där antalet har ökat. År 2017 hade ungefär var femte (21,5 %) elev på finländska fastlandet rätt till skolskjuts. Den riksomfattande enkäten om skolskjutsar som besvarades av 262 kommuner visade att flest elever med rätt till skolskjuts i förhållande till det totala antalet elever i den grundläggande utbildningen fanns i landsbygdskommuner (46,6 %) och på motsvarande sätt minst i urbana kommuner (15,1 %). 
  • Antalet förskoleelever som får skolskjuts längre sträckor (5–20 km) är proportionellt sett störst i landsbygdskommuner jämfört med tätortskommuner och urbana kommuner. När skolvägen är 10–50 kilometer gäller motsvarande för lågstadieelever som får skolskjuts. När skolvägen är under 10 kilometer finns det dock inte några skillnader mellan kommunerna i hur många elever som får skolskjuts. Proportionellt sett flest skolskjutselever med rätt till särskilt stöd finns det däremot i urbana kommuner när skolvägen är under tio kilometer jämfört med andra kommuntyper.
  • När det gäller högstadieelever är situationen den motsvarande som för lågstadieelever. I landsbygdskommuner finns det proportionellt sett fler skolskjutselever med en skolväg på 20–50 kilometer än i urbana kommuner. I urbana kommuner finns det istället proportionellt sett fler elever med en skolväg på 5–10 kilometer. Flest högstadieelever med rätt till särskilt stöd finns det proportionellt sett också i urbana kommuner när skolvägen är under 10 kilometer.
  • När man tittar på skolskjutsarna i tid mätt finns det proportionellt sett fler förskoleelever som får skolskjuts i urbana kommuner och tätortskommuner när skolvägen är 1–2,5 timmar. I landsbygdskommuner finns det istället proportionellt sett fler elever vars skolskjuts är under en timme jämfört med andra kommuntyper. Detta gäller såväl förskole- som lågstadieelever. Antalet skolskjutselever i lågstadieåldern som har rätt till särskilt stöd är proportionellt sett fler i urbana kommuner. Även om skolvägen i kilometer mätt är längre i landsbygdskommuner än i andra kommuner, visar informationen från kommunerna att resan till skolorna i dessa kommuner ändå är snabbare än i andra kommuntyper. Detta kan bero på att det är större trafikrusningar i urbana kommuner.
  • Högstadieeleverna har längre restid till skolan än lågstadieeleverna. Enligt kommunerna beror långa restider på lång resväg mätt i kilometer, väntetider för samtransporter och besvärliga trafikförhållanden. I tätortskommuner finns det proportionellt sett fler skolskjutselever som har 1–2,5 timmars skolresor än i landsbygdskommuner. I urbana kommuner finns det däremot proportionellt sett fler elever med rätt till särskilt stöd som har en skolresa på under en timme jämfört med landsbygdskommuner.
  • Enkäten till kommunerna visade att nästan varje kommun hade fastställt grunder eller planer för skolskjuts. Det varierade dock hur mycket kommunerna samlade in respons om skolskjutsarna: Nästan var tredje (30,9 %) kommun som svarade på enkäten samlar inte alls in någon respons om sina skolskjutsar. Endast 6,2 % av kommunerna samlar in respons regelbundet. Minst respons samlas in i tätortskommuner.

 

Åtgärdsförslag

  • Kommunerna bör planera skolskjutsarna och läsordningarna för elever i förskoleundervisning och grundläggande utbildning så att arbetsmängden per dag eller vecka och tidsanvändningen inklusive skolresorna inte blir för betungande för elevens välmående. Om elevernas restider till skolan överskrider lagens gränser bör kommunerna aktivt erbjuda elevernas familjer alternativet inkvartering och helpension enligt lagen om grundläggande utbildning.
  • I samband med nästa översyn av lagen om grundläggande utbildning bör undervisnings- och kulturministeriet utreda möjligheten att ändra lagen så att elever i förskoleundervisning och i klasserna 1–2 på ett jämlikt sätt ska ha rätt till gratis skolskjuts i alla kommuner, om skolvägen i en riktning är över tre kilometer. För närvarande erbjuder endast en del av kommunerna eleverna denna möjlighet.
  • Kommunerna bör som underlag för sina skolskjutsgrunder samla in respons av elever och vårdnadshavare om hur skolskjutsarna fungerar och om deras kvalitet.
  • Utbildningsstyrelsen bör tillsammans med Statistikcentralen fortsättningsvis årligen vid insamlingen av statistik om undervisningsväsendet följa upp hur många elever i förskoleundervisning och inom grundläggande utbildning som får skolskjuts och komplettera denna datainsamling med att följa upp regionala skillnader när det gäller skolskjutsar.