Ungas möjligheter till inflytande och delaktighet / tillgången till tjänsterna

Slutsatser och åtgärdsförslag

Slutsatser

  • Det varierade mellan olika kommuner hurudana möjligheter till delaktighet och inflytande unga hade och genom vilka kanaler de kunde göra sig hörda. Större kommuner kan erbjuda mer varierande möjligheter, men också i mindre kommuner är utbudet bra.  
  • När det gällde ungdomslobbygrupper och ungdomsfullmäktige var situationen god i hela landet. Kommunallagen uppfylldes dock inte i alla kommuner. En del kommuner hade inte något ungdomsfullmäktige eller så var det inte inrättat av kommunstyrelsen. Det är dock positivt att situationen nu är betydligt bättre än åren 2007 och 2010.
  • Av de frågor som unga ska kunna påverka enligt kommunallagen har de bäst kunnat påverka sådant som gällt motion, välmående och studier. De har dock inte i tillräcklig utsträckning kunnat påverka frågor som gällt boende, hälsa och livsmiljö. De unga har inte heller kunnat påverka planering, genomförande och uppföljning inom olika kommunala verksamheter på det sätt som lagen förutsätter. Unga har inte i alla kommuner yttranderätt i de arbetsgrupper eller på de möten där olika kommunala frågor planeras och bereds. Långt ifrån alla kommuner har tagit med de unga när ungas deltagande och hörandet av dem utvecklas i kommunen.
  • Unga hade möjligheter att delta och påverka på det sätt som ungdomslagen förutsätter huvudsakligen i lokala frågor och beslut som gällde ungdomsarbetet.  Däremot hade de mindre eller inte alls möjlighet till inflytande och delaktighet i ungdomsarbetet och ungdomspolitiken på regional och nationell nivå.
  • Unga i hela landet är rätt aktiva med att använda direkta kanaler för att påverka och komma med initiativ. Ungas initiativ är ofta konkreta och rör deras vardag. Kommunerna förhåller sig i regel till ungas initiativ med det allvar som krävs och behandlar initiativen ändamålsenligt. Tyvärr finns det dock fortfarande kommuner som inte tar de ungas initiativ på allvar. Å andra sidan ansåg en del respondenter att de unga i kommunen skulle ha goda möjligheter att påverka om de bara använde sig av dem.
  • Kommunerna samarbetar mycket med tredje sektorn när det gäller ungas delaktighet och inflytande. Endast omkring hälften av kommunerna samarbetar över kommungränserna, och minst är samarbetet på nationell och internationell nivå.
  • Två tredjedelar av kommunerna använder sig av många olika kanaler för att informera unga om beslut som berör dem. Unga som är med i lobbyverksamheten eller på annat sätt deltar i ungdomsarbetet har god tillgång till information om de beslut som fattas. De mest använda informationskanalerna når dock bara ut till en del av de unga i kommunen.
  • Endast mindre än hälften av kommunerna hade utsett en person med uppgift att underhålla och utveckla delaktighetssystemet. De unga som deltog i lobbyverksamheten fick bättre utbildning om deltagande och inflytande än andra unga, tjänstemän och förtroendevalda. Den utbildning ungdomsarbetarna fick om ungas deltagande och inflytande kompenserade delvis att unga fick mindre utbildning. Ungdomsarbetarna arbetar med olika ungdomsgrupper och kan därför i olika situationer utnyttja sin kunskap om delaktighetsarbetet.
  • Endast en fjärdedel av kommunerna har tagit med de unga när ungas deltagande och hörandet av dem utvärderas och utvecklas i kommunen. När det gäller detta uppnås alltså inte utvärderingskriteriet i fråga om antalet. I de kommuner där unga deltar i utvärderings- och utvecklingsarbetet har de tagits med på ett heltäckande sätt. 

 

Åtgärdsförslag

  • För att unga ska kunna göra sig hörda på många olika sätt, bör kommunerna ta i bruk sådana verktyg som motsvarar de ungas behov och önskemål. Unga bör ges möjlighet att påverka och delta på det sätt som de önskar. Unga hörs inte tillräckligt om det endast är ungdomsväsendet som ansvarar för att de hörs. I kommunerna finns det också många unga som man inte når ut till via ungdomsväsendet. Därför bör kommunerna utifrån ett helhetsperspektiv fundera över hur flera aktörer tillsammans kan ge unga de möjligheter att göra sig hörda som kommunallagen förutsätter. Man bör också tänka på att vardagliga diskussioner med de unga inte är ett tillräckligt tillvägagångssätt ur kommunallagens synvinkel.
  • I varje kommun bör det finnas ett ungdomsfullmäktige eller en ungdomslobbygrupp som inrättats av kommunstyrelsen. Man bör dock komma ihåg att ungdomsfullmäktige inte representerar hela den mångfasetterade grupp av unga som finns i kommunerna. När beslut som berör unga fattas är det viktigt att också beakta de unga som inte hör till någon representationsgrupp. Ett sätt att sänka tröskeln att delta är att erbjuda digitala verktyg.
  • De frågor som unga ska kunna påverka enligt kommunallagen och ungdomslagen bör beaktas på ett heltäckande sätt i kommunen. Det är inte tillräckligt att unga har kunnat påverka endast en del av frågorna i kommunallagen och ungdomslagen. Om landskaps- och vårdreformen blir verklighet kommer hälsofrågor i fortsättningen att skötas av landskapen. Arbetet med att förbättra ungas möjligheter att påverka hälsofrågor bör alltså i fortsättningen skötas i samarbete med landskapsförvaltningen. Ungdomsfullmäktige bör också ges möjlighet att påverka andra frågor som det anser är viktiga för barn och unga. 
  • I kommuner där unga endast har närvarorätt i vissa politiska beslutsforum eller i vissa beredande arbetsgruppers möten finns det rum för utveckling för att kommunallagens syfte ska uppnås. Unga blir inte hörda om de får vara med och lyssna på möten, men inte får säga något.
  • Det ska vara så smidigt och enkelt att komma med ett initiativ att alla unga i kommunen kan använda sig av denna möjlighet. Information och digitala verktyg spelar en viktig roll för att olika slags unga och olika grupper av unga ska bli inspirerade att komma med initiativ och uppleva att det är en verklig kanal de kan påverka genom.
  • Kommunerna bör utöka sitt samarbete med andra kommuner när det gäller ungas inflytande och delaktighet. Enligt ungdomslagen bör kommunerna stödja de ungas medborgarverksamhet och vid behov samarbeta med andra aktörer som producerar tjänster för unga. I många kommuner är resurserna för ungdomsarbetet otillräckliga. Därför bör kommunerna öka, utveckla och effektivera samarbetet med andra aktörer och andra kommuner. I olika sektorövergripande nätverk bör man diskutera hur man kan samarbeta och man bör tackla utmaningar tillsammans.
  • Alla unga i kommunen bör få tillräckligt med information om sådana beslut och frågor som berör dem. När man informerar unga är det viktigt att hitta rätt kanal och rätt sätt att kommunicera informationen till dem. I sitt delaktighetsarbete och sin kommunikation bör kommunerna alltså identifiera unga som en separat målgrupp. En lyckad kommunikation kan också bidra till att unga upplever att deras åsikter är viktiga och att den kunskap de har räcker för att delta. 
  • Att ge unga möjlighet att delta och bli hörda på olika sätt kräver resurser och ofta också att kommunen förnyar sina arbetssätt. Det bör ingå i en eller flera personers arbetsbeskrivning att främja och utveckla olika sätt att höra unga och göra dem delaktiga.
  • Kommunerna bör erbjuda kommunens förtroendevalda och anställda utbildning och information om ungas delaktighet och hörandet av dem. Det är också viktigt att arbeta för att förändra inställningarna och öka den interaktiva diskussionen om vilken betydelse barns och unga delaktighet har för kommunens verksamhet och för förnyandet av det demokratiska samhället. Ett sätt att göra detta är att informera om fungerande praxis, t.ex. väl genomförda planerings- och beslutsprocesser, där man i samarbete med de unga har uppnått ett bättre slutresultat. Detta gör det också enklare för ungdomslobbygrupper att komma med i och motivera sitt deltagande i olika arbetsgruppers och nämnders arbete.
  • När man utvärderar systemen genom vilka unga kan delta och göra sig hörda bör man beakta vilken kompetens och vilka kulturella resurser ungdomarna behöver ha för att delta i dem eller hur de stärker olika ungas färdigheter att delta och påverka. Utöver detta är det viktigt att granska hur delaktighetssystemet fungerar och hur effektivt det är och hur det möjliggör olika ungas inflytande.
  • Det krävs proaktivt arbete för att ge unga verkliga möjligheter till inflytande och delaktighet. Processen för att höra unga bör dessutom beredas väl och utifrån de ungas behov. Detta kräver vilja och attityd, tid och tillräckliga resurser samt att unga deltar i beredningen av kommunens budget och beslutsfattande. Kommunerna bör arbeta för att ungas perspektiv ska beaktas på ett ändamålsenligt sätt när beslut fattas i ärenden som berör dem.
  • Barn och unga bör ses som kompetenta medborgare utifrån sin kunskapsnivå. I kommunerna har de möjlighet att få sina första positiva erfarenheter av att kunna förbättra och förändra den egna närmiljön, möjlighet att öka sina färdigheter och uppleva förhoppningsvis såväl grupptillhörighet som en inre känsla av medborgarkompetens. När delaktighetsmetoderna utvecklas är det inte bara viktigt att beakta att lagens syfte uppnås utan också på vilka sätt och med vilken attityd unga görs delaktiga.