Fysisk tillgänglighet till idrottsanläggningar

Riksomfattande utvärdering

Hur många kommunala idrottsanläggningar finns i relation till invånarantalet?

Efterfrågan på träningstider var betydligt större än utbudet i fråga om gymnastiksalar och idrottshallar, som erbjuder verksamhetsmöjligheter för ett stort antal motionsformer. Nätverket av näridrottsanläggningar hade utvidgats.

Enligt en bedömning av tjänsteinnehavarna inom idrottsväsendet motsvarade antalet friidrottsplaner, bollplaner och motionsspår bäst efterfrågan i kommunerna. Situationen var densamma vid utvärderingen 2013. Efterfrågan uppfylldes svagast inom antalet gymnastiksalar och idrottshallar i förhållande till invånarantalet i kommunerna. Detta gällde särskilt i stadsliknande och tätt bebodda kommuner. Gymnastiksalar och idrottshallar betjänar i stor utsträckning olika idrottsgrenar, och efterfrågan på dem är ofta större än på idrottsanläggningar som betjänar enskilda idrottsformer. (Tabell 6.7.1. Antalet idrottsanläggningar i kommunerna i förhållande till efterfrågan.)

Jämfört med resultaten av utvärderingen 2013 hade den största förändringen skett särskilt i fråga om näridrottsanläggningar. År 2013 bedömde 35 procent av tjänsteinnehavarna inom kommunernas idrottsväsende att det inte finns tillräckligt många näridrottsanläggningar i förhållande till befolkningsmängden, medan motsvarande siffra år 2019 var 18 procent. Antalet näridrottsanläggningar har enligt LIPAS-systemet ökat från 695 näridrottsanläggningar år 2013 till 1 056 näridrottsanläggningar år 2019. Den stora ökningen beror utöver på ett ökat antal näridrottsanläggningar även på att informationen i LIPAS-systemet har fått bättre täckning. Även antalet konditionssalar i förhållande till befolkningsmängden hade förbättrats i kommunerna jämfört med 2013.

Något under hälften av de kommuner som svarade uppgav att det inte finns någon simhall i kommunen. Likaså saknades en ishall i något under hälften av kommunerna. Gymnastiksal saknades i en femtedel av kommunerna, men i övrigt fanns i nästan varje kommun sådana idrottsanläggningar som utvärderingen gällde.

Andra idrottsanläggningar som lyftes fram som enskilda omnämnanden i tjänsteinnehavarnas svar på efterfrågan på idrottsanläggningar var bl.a. skateboardplatser, frisbeegolfbanor, motionstrappor och specialträningsställen för enskilda grenar.

Utbudet påverkas förutom av antalet idrottsanläggningar även av det antal träningstider som står till buds i idrottsanläggningarna. Efterfrågan på träningstider var betydligt större än utbudet i fråga om gymnastiksalar och idrottshallar, som erbjuder verksamhetsmöjligheter för ett stort antal motionsformer. Det fanns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller efterfrågan på träningstider. Den ökade mängden av olika grenar och utvecklingen av motionsförhållandena återspeglas i det faktum att svaren också innehöll många omnämnanden om de enskilda idrottsformernas särskilda behov. I figur 6.7.1. (Idrottsanläggningar där efterfrågan på träningstider i kommunerna är betydligt större än utbudet) har i form av ordmoln beskrivits de idrottsanläggningar där efterfrågan på träningstider var betydligt större än utbudet. Ju större font en idrottsanläggning har skrivits med, desto mer har den uppgetts i svaren.

Användningen av befintliga idrottsanläggningar kan begränsas av problem med deras kvalitet och användbarhet. 43 procent av de kommuner som svarade rapporterar om problem som begränsar användningen av idrottsanläggningar. Mest problem anmäldes av stadsliknande kommuner (56 %), där också mångfalden av och antalet idrottsanläggningar är störst. Ett problemområde när det gäller tillgängligheten till idrottsanläggningar upplevdes enligt de öppna svaren vara att idrottsanläggningarna är i dåligt skick och att det gamla byggnadsbeståndet till sina förhållanden inte längre uppfyller moderna krav. Även problem med inomhusluften och tillgängligheten i idrottsanläggningarna lyftes i de öppna svaren fram som faktorer som begränsar användningen.

Med hjälp av planeringen av idrottsanläggningar kan man i kommunerna genomföra byggandet av idrottsanläggningar på lång sikt med beaktande av kommuninvånarnas behov, men antalet gällande planer för idrottsanläggningar hade inte ökat nämnvärt i kommunerna. Av de kommuner som besvarade enkäten hade 39 procent en gällande plan för idrottsanläggningar, medan motsvarande siffra 2013 var 35 procent. Det finns skillnader mellan regionerna i fråga om antalet planer för idrottsanläggningar när man granskar förändringen mellan 2013 och 2019. (Figur 6.7.2. Planer för idrottsanläggningar i kommunerna.)

Behovet av planering av idrottsanläggningar framhävs i större kommuner där både antalet användare och antalet idrottsanläggningar samt behovet av anläggningar för utövande av olika idrottsformer är större. Av de stadsliknande kommuner som besvarade enkäten hade 58 procent en gällande plan för idrottsanläggningar, 49 procent av de tätbebyggda kommunerna och 28 procent av de landsbygdsliknande kommunerna. Planeringen av idrottsanläggningar bör bli en process som ständigt uppdateras i kommunerna som en del av kommunens strategi för främjande av välfärden. Det kan inte vara fråga om en plan som utarbetats endast för ett enskilt år. På detta sätt kan man också bättre reagera på förändringar i befolkningsstrukturen och den kommunala ekonomin.

Placeringen av idrottsanläggningar i samhällsstrukturen avgörs i samband med planläggningsprocessen. Med tanke på tillgängligheten till idrottsanläggningar är det viktigt att idrottsväsendet deltar i planeringen av markanvändningen och planläggningsprocessen. Kommunens idrottsväsende deltog i planeringen av markanvändningen och planläggningsprocessen i 49 procent av de kommuner som svarade. År 2013 var andelen 46 procent. Mest aktivt deltog man i planeringen i RFV-områdena Sydvästra Finland och Södra Finland där nästan 60 procent av kommunernas idrottsväsende deltog i planeringen av markanvändningen och planläggningsprocessen. Minst deltog kommunerna i RFV-områdena Norra Finland och Lappland.

Kommunstorleken syntes också i idrottsväsendets delaktighet i kommunens markanvändningsplanering och planläggningsprocess. I stadsliknande kommuner berättade 71 procent av respondenterna att idrottsväsendet är delaktigt i planeringen av markanvändningen och i planläggningsprocessen, 57 procent i tätbebyggda kommuner och 38 procent i landsbygdsliknande kommuner.

Figur 6.7.1. Idrottsanläggningar där efterfrågan på träningstider i kommunerna är betydligt större än utbudet

Figur 6.7.2. Planer för idrottsanläggningar i kommunerna

Tabell 6.7.1. Antalet idrottsanläggningar i kommunerna i förhållande till efterfrågan