Bibliotekslokaler

Riksomfattande utvärdering

Hur har bibliotekslokalerna förändrats jämfört med läget år 2009?

Förändringen i tillgången till tjänster i bibliotekslokalerna är av två slag. Tjänsterna i meröppna bibliotek har ökat bibliotekens öppettider, men antalet verksamhetsställen och personalens närvaro har minskat.

Verksamhetsställen

Bibliotekslokalerna och användningen av dem utvärderades på riksnivå föregående gång 2009.

Antalet fasta verksamhetsställen för biblioteken (huvudbibliotek och filialbibliotek, bokbuss) har minskat i snitt med 12 % under de senaste tio åren. (Tabell 5.6.1.) Ändringen i antalet huvudbibliotek beror huvudsakligen på att i sammanslagna kommuner har huvudbibliotek blivit närbibliotek vid kommunsammanslagningar. Utan denna förändring skulle antalet närbibliotek vara ännu mindre.

När utvecklingen granskas under en ännu längre period 1999–2019 har antalet verksamhetsställen (huvudbibliotek och filialbibliotek, bokbuss) minskat med 286, dvs. vart femte verksamhetsställe har lagts ned.

Även om bibliotekens verksamhetsställen är färre, är deras sammanlagda nyttoareal nästan densamma som för tio år sedan.

År 2009 färdades fortfarande 155 bokbussar på Finlands vägar, tio år senare endast 135. Bokbussar skulle ersätta de indragna närbiblioteken, men kommunerna minskar i genomsnitt bokbusstjänsterna med två bussar per år.

Av de kommuner som besvarade regionförvaltningsverkets utvärderingsenkät 2019 meddelade 43 % att det finns närbibliotek i kommunen. Enligt statistikdatabasen finns det 120 biblioteksenheter i Finland med minst ett verksamhetsställe utöver huvudbiblioteket.

Meröppna bibliotek infördes första gången i Tavastehus 2012. Antalet meröppna bibliotek har ökat snabbt. (Karta 5.6.1.) Varannan kommun har meröppna bibliotek.

Lokalkostnader, skick och läge

Lokalkostnadernas andel av bibliotekens omkostnader har under tio år ökat med i genomsnitt sex procent-enheter i hela landet. Av de öppna svaren i utvärderingsenkäten framgick att de högre lokalhyrorna minskar på materialanskaffningen.

Biblioteksstatistiken visar att lokalkostnaderna i förhållande till invånarantalet har ökat mer än de övriga omkostnaderna. Under granskningsperioden har lokalkostnaderna per invånare stigit med i genomsnitt över en tredjedel i hela landet. Personal- och materialkostnadernas andel av omkostnaderna minskar. (Figur 5.6.1.)

Statistiken säger samma sak, vilket också framgick av de öppna svaren i utvärderingsenkäten: ”Användningen av bibliotekslokaler borde kunna utvidgas. Lokalerna kostar mycket, och om biblioteket inte är öppet kontinuerligt (meröppet bibliotek), är hyrorna för lokalerna oskäliga i förhållande till användningen.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.)

Bibliotekslokalerna är i genomsnitt i bättre skick. Endast 7 % av dem som besvarade utvärderingsenkäten uppgav att inga ändringar har gjorts i bibliotekslokalerna under de senaste tio åren. Var femte uppgav att nya bibliotekslokaler har byggts i kommunen. Två av tre kommuner hade genomfört små renoveringar och inventarieändringar i biblioteket. I nästan var fjärde kommun hade bibliotekslokalerna renoverats grundligt. I detta sammanhang nämndes i de öppna svaren också införandet av meröppna bibliotek.

Biblioteken bedömdes för tio år sedan ha ett bättre läge än nu. Då uppgav endast 10 % att det inte finns andra tjänster i närheten. Nu uppgav 18 % av respondenterna att det inte finns andra tjänster i bibliotekets omedelbara närhet.

För närvarande bor hälften av finländarna på högst 1,9 kilometers avstånd och 75 procent på högst 3,5 kilometers avstånd från närmaste allmänna bibliotek (Läget för basservicen 2020). I den tio år gamla utvärderingen konstaterades att 70 % av kommuninvånarna bodde högst två kilometer från biblioteket.

Öppettider

Införandet av meröppet har i betydande grad påverkat omfattningen på öppettiderna.

I genomsnitt har de totala öppettiderna ökat med 39 % under de senaste fem åren. De meröppna bibliotekens andel av den totala öppettiden är nu 36 %, medan andelen fem år tidigare endast var fyra procent. (Figur 5.6.2.) Statistikföringen av öppettiderna i de meröppna biblioteken inleddes 2014.

År 2019 bedömde 12 % av kommunerna i en enkät om meröppna bibliotek att verksamhet på egen hand har lett till en minskning av antalet årsverken eller andra nedskärningar i bibliotekets tjänster, såsom nedläggning av verksamhetsställen.

Öppettiderna då personal är på plats har minskat med sju procent i hela landet under de senaste sex åren. Inom Lapplands regionförvaltningsverks område har servicetiderna minskat mest, 12 %. (Figur 5.6.3.)

Besök

Åren 2009–2019 har de fysiska besöken på biblioteken minskat med i genomsnitt endast en procent, även om antalet verksamhetsställen har minskat. Bibliotekens webbtjänster har utvecklats och kunderna har vant sig vid att använda dem i allt större utsträckning. Till exempel bokas material på webben och antalet e-böcker och andra webbtjänster samt användningen av dem har ökat. Det ordnas dock allt fler evenemang på biblioteken, vilket å andra sidan har ökat antalet fysiska besök.

När antalet biblioteksbesök granskas per invånare under en tioårsperiod, är förändringarna i genomsnitt inte särskilt stora. Skillnaderna i antalet beror delvis på förändringar i befolkningsmängden. (Tabell 5.6.2.)

När antalet besök granskas i absoluta tal fästs uppmärksamhet vid de två senaste åren och om huvudstadsregionen betraktas separat, ser helhetsbilden annorlunda ut. (Tabell 5.6.3.)

Hela 2010-talet visade en nedåtgående riktning, minskningen var åtta procent i hela landet. År 2019 skedde dock en vändning, minskningen var endast en procent jämfört med året innan. Denna helhetsbild påverkades uppenbarligen av invigningen av Helsingfors stadsbibliotek Ode, där ökningen av antalet besök i huvudstadsregionen bidrog till att de genomsnittliga besökssiffrorna ökade i hela landet.

Biblioteksbesöken har kvarstått som ett kvantitativt mått på bibliotekens verksamhet, även om biblioteksärendena i allt högre grad har övergått till nätet. Enligt TEAviisari följer nästan alla kommuner (98 %) utvecklingen av biblioteksbesöken och rapporterar årligen om dem i kommunens verksamhetsberättelse eller kommunens andra officiella dokument. I 62 % av kommunerna har utvecklingen av biblioteksbesöken presenterats för kommunens ledningsgrupp eller motsvarande arbetsgrupp och 90 % har presenterat siffror för förtroendevalda.

Användningen av bibliotekens webbtjänster statistikförs också på riksnivå. Tyvärr varierar sättet att beräkna användningen av nättjänster, vilket innebär att siffrorna för dem inte är jämförbara.

Genomförande av åtgärdsförslagen i den föregående utvärderingen

När bibliotekslokalerna föregående gång bedömdes på riksnivå 2009, har de åtgärder som då föreslogs genomförts på följande sätt.

I kommunerna har samarbetet mellan förvaltningsområdena och samanvändningen av lokalerna ökat. Kommunerna engagerar sina invånare i planeringen av bibliotekstjänster och bibliotekslokaler i enlighet med andan i den nya bibliotekslagen och kommunallagen. De mål som fastställts i bibliotekslagen och bibliotekets uppgifter stöder aktivt medborgarskap och samhälleliga dialoger även i övrigt. De meröppna biblioteken har ökat bibliotekens öppettider.

År 2009 strävade man efter att säkerställa en tillräcklig nivå på statsunderstöd för projekt för anläggning av bibliotek, men år 2015 upphörde staten helt och hållet med det öronmärkta statsunderstödet till kommunerna för byggande, grundlig renovering och anskaffning av bokbussar. Regionförvaltningsverken beviljar fortfarande statsunderstöd för utvecklande av bibliotekstjänsterna.

Uppgifter om bibliotekslokaler har lagts till i bibliotekens riksomfattande statistikdatabas i enlighet med åtgärdsförslaget för utvärdering. Lokalkostnaderna har sparats i statistikdatabasen sedan 2010. Till statistiken har sedan 2012 också fogats uppgifter om antalet utställningar, evenemang och användarutbildningar på biblioteken och antalet deltagare på dessa. Under 2014 började man statistikföra öppettiderna för tjänster i meröppna bibliotek.

Efter den föregående utvärderingen utarbetades kvalitetsrekommendationer för de allmänna biblioteken, som också innehöll rekommendationer om lokaler. I Sipiläs regerings (2015–2019) talkoarbete för avveckling av normer och på grund av den nya bibliotekslagen avstod undervisnings- och kulturministeriet dock från de riksomfattande rekommendationerna.

 

Karta 5.6.1. Kommuner i Fastlandsfinland med meröppna bibliotek (läget 31.12.2019)

Figur 5.6.1. Kostnader för utrymme, personal och medieanskaffningar/invånare 2010–2019 (ställ in index 2010=100)

Figur 5.6.2. Andelen meröppettid % av helhetsöppettiden enligt RFV-region 2014 och 2019

Figur 5.6.3. Helhetsöppettid och öppettimmar, då personal på plats, förändring % 2014–2019

Tabell 5.6.1. Huvudbibliotek, filialbibliotek och bokbussar enligt RFV-område 2009 och 2019

Tabell 5.6.2. Fysiska besök per invånare enligt RFV-område 2009–2019

Tabell 5.6.3. Fysiska besök enligt RFV-område 2009, 2018 och 2019