Fysisk tillgänglighet till idrottsanläggningar

Riksomfattande utvärdering

Har tillgängligheten beaktats vid kommunala idrottsanläggningar?

I en femtedel av kommunerna hade det utarbetats tillgänglighetsplaner, av de enskilda idrottsanläggningarna hade sådana gjorts mest för simhallar.

Enbart existensen av en idrottsanläggning och träningstid garanterar inte tillgången till en idrottsanläggning. En idrottsanläggning ska vara tillgänglighetsanpassad så att olika användargrupper har möjlighet att använda den.

De kommuner som besvarade enkäten bedömde att tillgängligheten förverkligas bäst i simhallar, på bollplaner och idrottsplaner, liksom i utvärderingen år 2013. Simhallen är en idrottsanläggning som betjänar stora befolkningsgrupper och en viktig idrottsanläggning för olika användargrupper inom anpassad motion, och därför bör särskild uppmärksamhet fästas vid att de är tillgänglighetsanpassade. Av kommunerna uppgav 91 % att åtminstone en del av kommunens simhallar är tillgänglighetsanpassade. (Figur 6.8.1. Tillgänglighet i simhallar).

Mest brister i tillgängligheten fanns det i gym, ishallar och gymnastiksalar. Om alla idrottsanläggningar i kommunen inte är tillgänglighetsanpassade, ska lokalernas lämplighet för olika användargruppers behov beaktas vid fördelningen av träningstider. Tillgänglighetsanpassade idrottsanläggningar stöder likvärdiga möjligheter till idrottsaktiviteter.

Antalet tillgänglighetsplaner hade knappt ökat jämfört med resultaten av utvärderingen år 2013. År 2013 meddelade 19 procent av de kommuner som besvarade enkäten att en tillgänglighetsplan har gjorts upp för kommunens idrottsanläggningar. År 2019 hade tillgänglighetsplaner för idrottsanläggningar gjorts upp i 21 procent av de kommuner som besvarade enkäten. Variationerna mellan regionerna var stora. Mest tillgänglighetsplaner hade gjorts upp i kommunerna inom RFV-området Norra Finland (32 % av kommunerna). (Figur 6.8.2. Tillgänglighetsplaner för idrottsanläggningar.) Tryggandet av tillgängligheten på idrottsanläggningar kräver planmässigt arbete. Med god planering kan tillgängligheten beaktas i alla skeden av nybyggnads- och totalrenoveringsprojekt på idrottsanläggningar och med beaktande av alla användargrupper.

Granskat enligt kommungrupperingen hade tillgänglighetsplaner gjorts mest i tätorter (30 %) och i stadsliknande kommuner (29 %), där också utbudet av idrottsanläggningar är störst.

Granskat enligt idrottsanläggning hade mest tillgänglighetsplaner gjorts upp för simhallar (36 % av kommunerna) och idrottshallar (27 % av kommunerna).

Tillgängligheten till och tillgängligheten i idrottsanläggningar kan förbättras genom att kommuninvånarnas delaktighet stärks. Att användarna deltar i planeringen av idrottsanläggningar förbättrar både tillgängligheten och olika användargruppers möjligheter att utvidga och utveckla sin verksamhet på ett mer jämlikt sätt.

Tjänsteinnehavarna inom kommunernas idrottsväsende tillfrågades om användarna har möjlighet att delta i planeringen när kommunen planerar en ny idrottsanläggning eller en grundlig renovering av en befintlig idrottsanläggning. Kommuninvånarna och de aktörer som företräder olika användargrupper hade i nästan alla kommuner möjlighet att delta i planeringen på något sätt.

I nästan hälften av de kommuner som besvarade enkäten ordnades diskussionsmöten för kommuninvånarna i anslutning till planeringen av idrottsanläggningar. Rådet för personer med funktionsnedsättning eller handikapporganisationerna samt äldrerådet hade möjlighet att ge utlåtande om tillgängligheten i nya lokaler eller lokaler som ska repareras grundligt i 43 procent av kommunerna. Nästan hälften av kommunerna uppgav också att de lokala idrottsorganisationerna har möjlighet att påverka planeringsprocesserna för idrottsanläggningar och att det i 26 procent av kommunerna ordnades diskussionsmöten för föreningarna. Också ungdomsfullmäktige eller en motsvarande aktör hade i 36 procent av kommunerna möjlighet att påverka planeringsprocesserna för idrottsanläggningar och i en fjärdedel av kommunerna möjlighet att ge utlåtande om tillgängligheten i nya lokaler eller lokaler som ska renoveras grundligt. Dessutom hade organisationer inom social- och hälsovården i 28 procent av kommunerna möjlighet att ge utlåtande om tillgängligheten i nya lokaler eller lokaler som renoveras grundligt. Sätten att delta varierar beroende på kommunens storlek och idrottsanläggningar. Olika användargruppers möjligheter att delta i planeringen av nya idrottsanläggningar eller planeringen av grundlig renovering av befintliga idrottsanläggningar beskrivs i figur 6.8.3. (Användarnas möjligheter att delta i planeringen av kommunernas idrottsanläggningar).

Figur 6.8.1. Tillgänglighet i simhallar

Figur 6.8.2. Tillgänglighetsplaner för idrottsanläggningar

Figur 6.8.3. Användarnas möjligheter att delta i planeringen av kommunernas idrottsanläggningar