Fysisk tillgänglighet till idrottsanläggningar

Riksomfattande utvärdering

Hur har kommunens idrottsanläggningar placerats i förhållande till befolkningens läge?

Nätverket av näridrottsanläggningar har utvidgats och deras tillgänglighet har förbättrats.

Placeringen av simhallar, ishallar och näridrottsanläggningar i förhållande till befolkningens läge granskades genom tillgänglighetsanalyser, där man utredde tillgängligheten i restiden med bil samt som avstånd längs leder för lätt trafik. Utgående från restiden granskades simhallar samt ishallar och utifrån avstånd granskades simhallar, ishallar och näridrottsanläggningar. I LIPAS-databasen om idrottsanläggningar, som administreras av Jyväskylä universitet, granskades 236 ishallar, 244 simhallar och badinrättningar samt 1 056 näridrottsanläggningar. Antalet idrottsanläggningar som deltog i utvärderingen 2013 var 232 simhallar, 200 ishallar och 695 näridrottsanläggningar. Resultaten visar att tillgängligheten har förbättrats i hela Finland. Det egentliga servicenätet har inte förändrats nämnvärt med undantag för nätverket av näridrottsanläggningar.

Servicenätet för simhallar och badinrättningar är tämligen tätt söder om linjen Uleåborg–Kajana. I de flesta centrala tätortsområden finns simtjänster tillgängliga: nästan 98 procent av Finlands befolkning bor inom 30 minuters körsträcka till närmaste simhall eller badinrättning. Motsvarande andel för 2013 var 95 procent. Inom 15 minuter bor över 86 procent av befolkningen och inom 10 minuter nästan 77 procent av befolkningen. Simhallarnas tillgänglighet enligt restiden med bil beskrivs i karta 6.6.1 (Simhallarnas tillgänglighet med bil).

Mätt längs en farled som lämpar sig för lätt trafik bor 38 procent av Finlands befolkning inom två kilometers avstånd från en simhall eller en badinrättning och nästan 65 procent inom fem kilometers avstånd, vilket i granskningen valdes som maximiavståndet för en normal cykelsträcka längs en farled för lätt trafik (tabell 6.6.1. Simhallarnas tillgänglighet längs en farled för lätt trafik). Även om simtjänster är tillgängliga i merparten av de viktigaste tätorterna, finns det skillnader i tillgången till simhallar mellan regionerna och olika åldersgrupper inom landet.

Också ishallsnätet är tämligen tätt söder om linjen Uleåborg–Kajana. Det finns ishallar i största delen av de centrala tätorterna, vilket innebär att nästan 97 procent av Finlands befolkning bor inom en 30 minuters körsträcka från närmaste ishall. Nästan 86 procent av befolkningen bor inom en 15 minuters körsträcka. Mätt längs en farled som lämpar sig för lätt trafik bor 32 procent av Finlands befolkning inom två kilometer från en ishall och 63 procent inom fem kilometer. Det finns ishallar i största delen av de centrala tätorterna, men det finns också skillnader i tillgängligheten till ishallar mellan olika områden.

Med näridrottsanläggning avses en idrottsanläggning som är avsedd för daglig motion och som får användas fritt och avgiftsfritt samt som finns inom bostadsområdet på en plats som är lätt och tryggt tillgänglig för användarna. De viktigaste målen är också att näridrottsanläggningarna ska vara mångsidigt användbara i fråga om motion och idrott, öppna året runt och trivsamma. Näridrottsanläggningarnas storlek, funktionella omfattning och mångsidighet varierar i hög grad från mycket enkla till mycket omfattande. Den grundläggande utgångspunkten för näridrottsanläggningar är att de utgör en del av den dagliga livsmiljön och att man inte behöver färdas till dem långa sträckor. När det gäller näridrottsanläggningar fastställdes i 2013 års utvärdering att gränsen för god tillgänglighet är två kilometer längs en farled för lätt trafik.

Finlands nätverk av näridrottsanläggningar bildar kluster och är i de stora städerna mycket täckande. Mätt längs en trafikled som lämpar sig för lätt trafik bor 66 procent av Finlands befolkning inom 2 kilometer från närmaste näridrottsanläggning. Inom fem kilometer från en näridrottsanläggning bor 81 procent av befolkningen. Skillnaderna i tillgängligheten mellan åldersgrupperna är små. Jämfört med utvärderingen år 2013 hade antalet näridrottsanläggningar som granskas ökat med något över hälften, delvis för att materialtäckningen förbättrats och delvis för att nätverket av näridrottsanläggningar utvidgades. Förändringen i den andel av befolkningen som bor på två kilometers avstånd från en näridrottsplats är betydande, eftersom andelen år 2013 var 54 procent. Tillgängligheten till näridrottsanläggningar har förbättrats i hela landet, men det finns fortfarande stora skillnader i tillgängligheten mellan olika områden. (Figur 6.6.1. Tillgänglighet till näridrottsanläggningar längs leder för lätt trafik 2013 och 2019.)

Det ökade antalet näridrottsanläggningar förbättrar tillgängligheten och förkortar avstånden till näridrottsanläggningar. Utöver att antalet näridrottsanläggningar ökar kan också bl.a. befolkningens koncentration till tätorter, nedläggningen av idrottsanläggningar i glesbygden samt avveckling av näridrottsanläggningar för kommuninvånarna i samband med att skolor läggs ned påverka förändringen i reseavståndet. Förändringen i reseavståndet till näridrottsanläggningar beskrivs i karta 6.6.2 (Ändring i tillgängligheten till näridrottsanläggningar mellan 2013 och 2019).

Enligt en bedömning av tjänsteinnehavarna inom kommunernas idrottsväsende placerade sig de viktigaste idrottsanläggningarna väl i samhällsstrukturen med tanke på tillgängligheten (Figur 6.6.2. Placeringen av de viktigaste idrottsanläggningarna i samhällsstrukturen med tanke på tillgängligheten). Med tanke på tillgängligheten hade gymnastiksalar och bollplaner den bästa placeringen, på samma sätt som vid utvärderingen 2013. Ur flertalet användares synvinkel bedömdes det att det fanns få idrottsanläggningar som var dåligt eller ganska dåligt tillgängliga. Enligt en bedömning av tjänsteinnehavarna inom kommunernas idrottsväsende var simhallar de som var sämst tillgängliga. En simhall saknades i nästan hälften av de kommuner som svarade.

De problem i tillgängligheten som lyftes fram i de öppna svaren var bland annat bristen på kollektivtrafikförbindelser, långa avstånd inom kommunen, bristen på parkeringsplatser samt bristen på leder för lätt trafik.

Simhallar är idrottsanläggningar som betjänar stora användargrupper och som är viktiga med tanke på hälsofrämjande motion. Därför tillfrågades tjänsteinnehavarna inom kommunernas idrottsväsende om det finns möjlighet att komma till simhallen längs en led för lätt trafik eller med kollektivtrafik och om det ordnas transporter till simhallen.

Till största delen av simhallarna kunde kommuninvånarna komma längs en farled för lätt trafik, men avstånden till simhallarna varierar stort. Med kollektivtrafik kunde invånarna komma till en simhall i 65 procent av de kommuner där det fanns en simhall. Situationen hade inte förändrats nämnvärt jämfört med utvärderingen år 2013. Bäst var situationen i RFV-området Södra Finland och svagast i RFV-området Norra Finland. (Figur 6.6.3. Möjlighet att komma till simhallen med kollektivtrafik.)

Tillgängligheten till simhallar kan påverkas genom att man för kommuninvånarna ordnar transporter till simhallar. Transporter kan ordnas antingen till den egna kommunens simhallar eller till andra kommuners simhallar. Av de kommuner som besvarade utvärderingsenkäten meddelade 32 procent att de ordnar regelbundna transporter till simhallen i antingen den egna kommunen eller grannkommunen. Mest uppgav kommunerna i Östra Finland, nästan hälften, att de regelbundet ordnar transporter till simhallar. (Figur 6.6.4. Ordnande av simhallstransporter i kommunerna.)

Karta 6.6.1. Simhallarnas tillgänglighet med bil

Karta 6.6.2. Ändring i tillgängligheten till näridrottsanläggningar mellan 2013 och 2019

Figur 6.6.1. Tillgängligheten till näridrottsanläggningar längs leder för lätt trafik åren 2013 och 2019.

Figur 6.6.2. Placeringen av de viktigaste idrottsanläggningarna i samhällsstrukturen med tanke på tillgängligheten

Figur 6.6.3. Möjlighet att komma till simhallen med kollektivtrafik

Figur 6.6.4. Ordnande av simhallstransporter i kommunerna

Tabell 6.6.1. Simhallarnas tillgänglighet längs en farled för lätt trafik