Undervisning av barn som är placerade av barnskyddet

Riksomfattande utvärdering

Inledning

I denna utvärderingsrapport granskas hur den grundläggande utbildningen för barn och unga i läropliktsåldern som har placerats i kommuner med stöd av barnskyddslagen ordnades i kommunerna i Fastlandsfinland år 2019. Utvärderingsmaterialet baserar sig i huvudsak på svaren på en enkät som regionförvaltningsverken sände till kommunerna. Utöver detta har även material från Statistikcentralen och Institutet för hälsa och välfärd använts.

Den grundläggande utbildningen för barn och unga som är placerade utanför hemmet har en nära koppling till barnskyddslagen. Lagens princip är att garantera barn en trygg uppväxtmiljö som möjliggör en balanserad utveckling. Barnskyddslagen är också kopplad till socialvårdslagen, vars mål är att trygga barns välfärd genom att föreskriva om behövliga socialtjänster och andra åtgärder. Vid åtgärder som gäller barn ska barnets säkerhet, välfärd, fysiska integritet, rätt till omsorg, självständighet och uppväxt garanteras. Det allmänna (stat och kommun) ansvarar enligt grundlagen för att trygga tillräckliga social- och hälsovårdstjänster.

Ett sätt att uppnå ovan nämnda syften är att placera barnet utanför hemmet. (Barnskyddslagen 2007/417, Socialvårdslagen 2014/1301, Grundlagen 1999/731, Jääskeläinen 2017, Heino et al. 2016.)

Enligt lagen om grundläggande utbildning är kommunen skyldig att ordna grundläggande utbildning för personer i läropliktsåldern som bor i kommunen. Kommunen kan ordna de tjänster som avses i lagen antingen självständigt, i samarbete med andra kommuner eller skaffa dem av en sådan utbildningsanordnare som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning. Kommunen ansvar för att de anskaffade tjänsterna ordnas enligt lagen. (Lagen om grundläggande utbildning 2020, Basserviceutvärderingen 2016)

I Finland har det gjorts undersökningar av placerade barns skolgång. I en studie av Räty et al. (2014) konstaterades att ungefär hälften av de placerade barnen hade psykologiska och beteendemässiga problem och också problem med arbetsminnet och att sätta ord på saker. Ungefär hälften av de placerade barnen hade också matematiksvårigheter. Enligt en studie av Ikonen et al. (2017) hade placerade barn en dubbelt högre risk att drabbas av skoltrötthet än barn i samma ålder som bodde med sina föräldrar. Placerade barn konstaterades också ha en betydligt förhöjd risk att drabbas av inlärningssvårigheter.

Enligt den färskaste statistiken från Institutet för hälsa och välfärd (THL 2019) fanns det år 2018 i Finland sammanlagt 18 544 barn eller unga i åldern 0–20 år som var placerade utanför hemmet. Antalet har nästan fördubblats sedan 1995 då antalet placerade barn uppgick till 10 739. Mer än 40 procent av de placerade barnen och ungdomarna 2018 var placerade i familjevård (7 721), men nästan lika många hade placerats i institutionsvård (7 173).

Regionförvaltningsverkets enkät om den grundläggande utbildningen för läropliktiga barn och unga som är placerade i kommunen med stöd av barnskyddslagen

Regionförvaltningsverken sände i februari 2020 en enkät till kommunerna i Fastlandsfinland om den grundläggande utbildningen för barn och unga i läropliktsåldern som var placerade i kommunerna med stöd av barnskyddslagen. Enkäten skickades till alla 294 fastlandskommuner och uppgifterna från enkäten gäller den situation som rådde i kommunerna 20.9.2019. Enkäten besvarades av 215 kommuner, vilket är 73,1 procent av kommunerna på fastlandet. Resultaten av enkäten kan därför anses vara ganska representativa och heltäckande.

I enkäten ombads kommunerna meddela antalet barn och unga som placerats i kommunen med stöd av barnskyddslagen, placeringsformerna, på vilket sätt undervisningen organiserades samt samarbetet och utmaningarna mellan olika aktörer. Till uppgifterna från de kommuner som besvarade enkäten fogades även Statistikcentralens uppgifter om kommunernas invånarantal. Materialet har behandlats i excel och SPSS med hjälp av korrelationer, korstabulering och variansanalys. Statistiskt signifikanta skillnader har presenterats på signifikansnivå 0.05 (p <0.05). I Tabell 3.3.1 visas antalet kommuner som besvarade enkäten landskapsvis.

 

Utsikter inom den närmaste framtiden

Antalet läroanstalter som tillhandahåller grundläggande utbildning i Finland kommer att fortsätta att minska. Åldersklasserna minskar i storlek, samtidigt som kommunerna också slår ihop sina låg- och högstadier. Antalet placerade barn fortsätter att öka också framledes.

 

Tabell 3.3.1. Kommunerna som besvarade enkäten landskapsvis.