Bibliotekslokaler

Riksomfattande utvärdering

Inledning

Bibliotekslokalerna är ändamålsenliga

Den svenske författaren Björn Ranelid har träffande sagt om syftet med det moderna biblioteket: ”Biblioteket är demokratins skattkammare och diktatorns skräckkabinett”.

Vid utvärderingen av basservicen definieras dock syftet med bibliotekslokalen i enlighet med lagen.

Lagen om allmänna bibliotek 1492/2016 (nedan bibliotekslagen) är kärnan i bibliotekens verksamhet och kärnan i den nationella bibliotekspolitiken. Denna utvärdering baserar sig i synnerhet på de paragrafer i bibliotekslagen som definierar lagens syften (2 §) samt kommunens (5 §) och det allmänna bibliotekets uppgifter (6 §).

Syftet med bibliotekslagen är att främja

  • befolkningens likvärdiga möjligheter till bildning och kultur,
  • tillgången till och användning av information,
  • läskulturen och en mångsidig läskunnighet,
  • möjligheter till livslångt lärande och utveckling av kompetensen
  • samt aktivt medborgarskap, demokrati och yttrandefrihet.

Utgångspunkter är gemenskap, pluralism och kulturell mångfald.

Kommunen ansvarar för ordnandet av verksamheten i de allmänna biblioteken. Kommunen ska höra sina invånare i viktiga beslut som gäller allmänna bibliotek på det sätt som kommunallagen förutsätter.

Ett allmänt bibliotek har till uppgift att

  • erbjuda tillgång till material, information och kulturellt innehåll,
  • tillhandahålla en mångsidig och tidsenlig samling,
  • främja läsning och litteratur,
  • tillhandahålla informationstjänster, handledning och stöd vid inhämtning och användning av information och för att främja en mångsidig läskunnighet,
  • erbjuda lokaler för lärande, fritidsintressen, arbete och medborgarverksamhet,
  • främja en samhällelig och kulturell dialog.

Biblioteket ska för att kunna sköta sina uppgifter ha ändamålsenliga lokaler, modern utrustning samt en tillräcklig och kunnig personal.

Alla människor måste få använda biblioteket på ett säkert sätt. Enligt bibliotekslagen kan biblioteket ha en ordningsstadga genom vilken allas säkerhet och sakliga beteende säkerställs. En biblioteksanvändare kan meddelas förbud att använda ett visst bibliotek, om kunden upprepade gånger orsakar störningar, äventyrar säkerheten eller skadar bibliotekets egendom. Kunden kan få låneförbud, om kunden inte returnerar materialet eller inte sköter sina avgifter på det sätt som användningsreglerna förutsätter.

Biblioteket är ett tredje rum, mellan hemmet och arbetet

I regeringens proposition RP 238/2016 som förslag till bibliotekslag nämns biblioteken som ett tredje rum, en fysisk och digital social arena där man skapar gemenskaper. Biblioteket som en tredje plats placerar sig mellan arbets- eller studieplatsen och hemmet.

Tredje platser är viktiga för sina samfund, eftersom de är inofficiella och hemtrevliga samlingsplatser. De skapar en känsla av plats och gemenskap, som gör växelverkan mångsidigare. Tredje platser är i allmänhet avgiftsfria och lättillgängliga, vilket gör dem smidigt till en del av användarnas dagliga rutiner (t.ex. Oldenburg, 1989).

Biblioteket är både ett fysiskt och psykiskt ställe och rum. Det erbjuder sina användare utöver material och redskap också kontakter och verksamhet med andra människor. Biblioteken är öppna för alla oberoende av människornas personliga egenskaper.

Biblioteket är säkert som en tredje plats. Biblioteket har rätt att ingripa i besökares störande beteende. Också kameraövervakningen i meröppna bibliotek förstås som verksamhet som ökar allas säkerhet och trivsel.

Det fysiska och virtuella rummet överlappar varandra när bibliotekskunden använder bibliotekets dator i bibliotekslokalen. Bibliotekens tjänster för ökad och virtuell verklighet gör biblioteken till hybrida tredje rum där de fysiska och virtuella rummen kompletterar varandra.

För dagens ungdom bildar digitalt spelande och sociala medier ett tredje rum. ”För unga är virtuella arenor lika verkliga rum för att träffa vänner som fysiska platser” (Kaarakainen & Saikkonen, 2019). Biblioteken måste också kunna svara på denna utmaning när de utvecklar sina lokaler och sina tjänster.

Bibliotekslokalerna stärker medborgarverksamheten och demokratin

En förutsättning för fri medborgarverksamhet är ett öppet och kostnadsfritt offentligt rum, där de tredje rummen i bästa fall främjar demokratin. Biblioteken erbjuder sina användare träffpunkter, möteslokaler, datateknik och ofta också rum utrustade med ljud- och bildteknik.

Biblioteket som ett socialt rum är kanske oftare en känsla av gemenskap än en konkret social växelverkan mellan människor. Bibliotekens betydelse i medborgarverksamheten och stärkandet av demokratin hänger samman med att människan i ett offentligt rum möter olikhet och utanförskap. Människorna är individer på biblioteket, men utgör samtidigt en del av biblioteksanvändarnas gemenskap. Detta ökar individens kulturella och sociala kapital.

Bibliotekens betydelse som diskussionsarena och rum för socialt lärande är nu viktigare än någonsin tidigare. Biblioteken är broar mellan olika kulturer, tankar och människor vid diskussionstillfällen, litteraturkretsar och andra tillställningar som biblioteket eller någon annan ordnar i bibliotekets lokaler.

Kunskap och kultur är tillgängliga för alla i bibliotekslokaler, vilket stärker demokratin och friheten. Bibliotekens material och stödet för mångsidiga läsfärdigheter försvarar demokratin och människornas delaktighet i samhället. Om en människa inte kan läsa ordentligt eller om hen inte förstår skillnaden mellan ”alternativa fakta” och bevisade fakta, är demokratin och samhällsfreden i fara.

Biblioteket kräver inte att användaren ska ha något särskilt syfte för att använda bibliotekets tjänster. Den som använder biblioteket beslutar själv om hen skaffar sig kunskaper, färdigheter eller gott humör när hen besöker biblioteket.

I de större stadsbiblioteken har det under de senaste åren inrättats makerspace-rum, workshoppar eller verkstäder där biblioteket skaffar digitaliserings- och redigeringsutrustning, skannrar, 3D-skrivare osv. som besökarna får använda. Dessa lokaler utnyttjas förutom av enskilda kunder även av föreningar och hobbykretsar. Biblioteken ger anvisningar om hur apparaterna ska användas.

Makerspace-rummen har till biblioteken fört med sig helt nya användargrupper och sätt att använda lokalerna. Biblioteksanvändarna kan prova på ny teknik i enlighet med principerna för cirkulär ekonomi och hållbar utveck­­ling. Man är inte tvungen att äga alla apparater som man sällan behöver, utan de kan användas gemensamt, liksom bibliotekets övriga material.

Bibliotekslokaler används på egen hand

Ett bibliotek kallas för ett meröppet bibliotek när biblioteket eller en del av det är öppet, men ingen av bibliotekets personal är närvarande.

År 2019 frågade regionförvaltningsverken kommunerna om bibliotekens meröppna tjänster. Det centrala resultatet av enkäten var att införandet av den meröppna servicetiden avsevärt har förbättrat bibliotekens tillgänglighet och de användarcentrerade tjänsterna. Verksamheten på egen hand har också effektiviserat användningen av lokaler och samlingar.

Meröppet har åtminstone tills vidare inte i någon betydande grad minskat på personalen eller påverkat antalet verksamhetsställen. I enkäten uppgav 88 % av respondenterna att det inte har gjorts nedskärningar i bibliotekets tjänster till följd av verksamheten på egen hand.

Medborgarnas verksamhet på egen hand kan ökas i de meröppna biblioteken. För närvarande ordnar i nästan vartannat meröppet bibliotek även andra aktörer än biblioteket verksamhet. I några bibliotek ordnar utomstående verksamhet rentav dagligen.

I allmänhet kommer biblioteksanvändarna in i de meröppna biblioteken med sitt bibliotekskort och den PIN-kod som fogats till det. För säkerhets skull behövs det i meröppna bibliotek bl.a. övervakningskameror, passerkontroll och elektroniska lås, som hela tiden får bättre teknik. I fortsättningen kan närmare uppgifter fås om användningen av biblioteken under meröppet. När bibliotekstekniken utvecklas, fastighetsautomationen ökar och kameraövervakningen effektiviseras, ska biblioteken beakta detta i dataskyddet, användningsreglerna och vid handledningen av besökarna.

Blick på de övriga nordiska länderna

De finländska bibliotekens viktigaste jämförelseobjekt är biblioteken i Sverige och Norge som reviderade sina bibliotekslagar 2013. Grannländernas nationalbibliotek har tagit ansvar för att utarbeta bibliotekspolitiska riktlinjer i de nationella biblioteksstrategierna som gäller alla offentligt finansierade bibliotek.

Namnen på strategierna är beskrivande. Sveriges strategi heter Demokratins skattkammare och Norges Rum för demokrati och bildning (Rom for demokrati og dannelse). Finland har ingen separat nationell biblioteksstrategi.

Sveriges biblioteksstrategi behandlar bibliotekslokalerna endast allmänt, eftersom inte heller bibliotekslagen i Sverige ställer krav på bibliotekslokalerna, och kommunerna har på samma sätt som Finland en stark självstyrelse.

I Sverige har biblioteksbyggnader en särskild betydelse för alla användare. Biblioteket är inte bara en byggnad, utan också en idé och verksamhet. Biblioteket är ett öppet och samhälleligt rum. Närbiblioteken och bokbussarna är lika viktiga för användarna som det stora stadsbiblioteket. Biblioteken ska vara fria, oberoende och jämlika mötesplatser som fungerar på användarnas villkor och utgångspunkter.

De svenska bibliotekslokalerna ska vara trygga, lugna, inspirerande och praktiska. Kommunerna uppmuntras att öka bibliotekens öppettider för att de ska användas i större utsträckning. Meröppna bibliotek ersätter inte bibliotekens personal – de inrättas inte på grund av besparingar. Biblioteken kan inte stänga in sig i sina lokaler, utan bibliotekstjänsterna och biblioteksverksamheten måste också söka sig utanför biblioteket.

Enligt den norska bibliotekslagen och strategin stärktes kommunbiblioteken som självständiga mötesplatser samt som arenor för offentliga diskussioner och debatter. Biblioteken fick statsunderstöd för projekt som utvecklade biblioteken som diskussions- och inlärningsarenor, mötesplatser och förmedlingsinstitutioner. Antalet biblioteksbesök ökade med 14 %. Biblioteken betraktade ökningen som en följd av statsunderstöden.

Syftet med Norges nya strategi är att vidareutveckla biblioteken som lokalt betydelsefulla institutioner som främjar medborgarnas kunskaper och färdigheter och ökar tillgången till kultur. Biblioteken har en central och synlig roll i kommunens serviceutbud, som inlärningsmiljö och som integrationsfrämjande.

I informationskällorna för utvärderingen har målet varit mångstämmighet

I denna utvärdering har man strävat efter att använda mångsidiga informationskällor. Kvantitativa fakta har tagits ur de allmänna bibliotekens statistikdatabas. Man har strävat efter att lyfta fram kommunernas röster genom en utvärderingsenkät som gjordes hösten 2019. På enkäten svarade 95 % av kommunerna. I synnerhet de öppna svaren på enkäten gav kommunerna egna bedömningar av sina bibliotekslokaler och deras tjänster. Tjänster på egen hand har bedömts både utifrån de uppgifter som biblioteket lämnat och utifrån de kundintervjuer som gjorts om temat. År 2018 genomfördes en riksomfattande användarenkät som besvarades av cirka 28 000 medborgare. Svaren på användarenkäten jämfördes med svaren från biblioteken.

Utsikter inom den närmaste framtiden

När detta skrivs i maj 2020 konkretiserades betydelsen av virtuella och fysiska bibliotekslokaler för medborgarna, när de fysiska bibliotekslokalerna och tjänsterna har varit stängda i minst två månader på grund av det undantagstillstånd som coronaviruset orsakat. Man har varit tvungen att fundera på säkerheten i den fysiska bibliotekslokalen på ett helt nytt sätt.

Det är sannolikt att en krissituation som coronaviruset inte blir den sista. Biblioteken måste i allt högre grad delta i kommunernas beredskapsplanering. Man måste redan på förhand fundera över bibliotekets, lokalens och personalens uppgift under undantagsförhållanden. Vilken roll har biblioteket när det gäller att upprätthålla och stärka den psykiska kriståligheten?

I utvärderingens frågeställningar har man i hög grad beaktat utsikterna för den närmaste framtiden. I den tredje utvärderingsfrågan försöker man utreda hur kommunerna utvecklar bibliotekslokalerna och deras tjänster för framtida behov i enlighet med bibliotekslagen. Utgående från svaren kan det generaliseras att biblioteken gör sitt bästa för att beakta bibliotekslagens krav när de utvecklar lokaler och tjänster. Nya material- och tjänsteformer påverkar lokalerna. Tjänsterna i meröppna bibliotek är ännu ett nytt fenomen med många möjligheter.

I framtiden hotas biblioteksfältet av tudelning

I Finland finns det kommuner där de kommunala beslutsfattarna har en klar strategisk syn på bibliotekets uppgifter och roll i kommuninvånarnas välbefinnande. I dessa kommuner leds biblioteken av tjänstemän som har tid och förmåga att utveckla bibliotekets verksamhet.

I Finland finns det också kommuner där beslutsfattarna inte har en klar bild av bibliotekets betydelse för tillgodoseendet av kommuninvånarnas grundlagsenliga kulturella rättigheter. Biblioteket leds av en tjänsteman som utöver biblioteket även sköter andra förvaltningsuppgifter inom kommunens kultur- och bildningsverksamhet, men som inte har tid att utveckla biblioteket även om tjänstemannen annars skulle vara kompetent.

Biblioteksbesökarnas behov är också tudelade. Dels behövs tysta arbets- och vistelserum, men biblioteket är också en mötesplats för allt fler och studier i grupp är vardag.

I bibliotekslokalerna balanserar man mellan tillräckligt material och tillräcklig verksamhet. Mängden elektroniskt material och användningen av det ökar hela tiden, men e-böckernas andel av alla boklån är nu något under två procent. Det är högst sannolikt att vi kommer att få se bokhyllor i bibliotekslokalerna ett tag till.

När bibliotekslokaler och biblioteksinventarier kan omvandlas enligt behov och situation, kan användningen av dem effektiviseras och dessutom kan nya tjänster tas i bruk på ett mångsidigt sätt.