Tjänster för unga i kommunen

Riksomfattande utvärdering

Inledning

I regionförvaltningsverkens utvärdering av den regionala tillgången till basservice 2019 var målet för ungdomsväsendets utvärdering om de tjänster som riktar sig till unga är tillräckliga i kommunen. I utvärderingen bekantade man sig med de synpunkter som kommunens sektorsövergripande samarbetsnätverk har på tillräckligheten av tjänster riktade till unga, dvs. man bedömde de ungas möjligheter att i kommunerna få de olika tjänster som de behöver. Med detta avses alla tjänster som används av unga som bor inom kommunens område, inte enbart tjänster som kommunerna själva producerar.

Vid utvärderingen av regionförvaltningsverkens basservice 2019 har man för första gången samarbetat med dem som genomför Statens ungdomsråds Ungdomsbarometer. Ungdomsbarometern, som publiceras årligen, mäter de finländska ungdomarnas värderingar och attityder i åldern 15–29 år. Temat för Ungdomsbarometern år 2020 är tjänster, varvid också resultaten av ungdomsväsendets utvärdering av basservicen kan jämföras med Ungdomsbarometerns resultat. I och med samarbetet kan man jämföra material ur två olika perspektiv, varvid man får både de ungas samt styrnings- och servicenätverkets syn på tillgången till tjänster för unga. Som källa har dessutom använts ett separat prov från Ungdomsbarometern om de ungas erfarenheter som står utanför arbete och utbildning, vilket ger också andra nyanser i de ungas åsikter.

I utvärderingsschemat ville man ta med ett brett urval av tjänster som riktar sig till unga och som de unga använder. Kulturtjänsterna togs inte med denna gång i utvärderingsenkäten. I utvärderingen deltog sammanlagt 11 olika tjänstehelheter som slogs samman till mer omfattande teman och behandlades som fem helheter. Tjänsterna delas in i:

- ungdomstjänster och fritidstjänster

- utbildningstjänster

- mentalvårds- och missbrukartjänster

- social- och hälsovårdstjänster samt

- tjänster i anslutning till arbete, boende och rörlighet.

De tjänster som ingår i utvärderingen styrs av olika sektorspecifika lagar och en del av dem hör till kommunernas lagstadgade uppgifter. Arbete som aktörer inom den tredje sektorn utför stöder en stor del av dessa tjänster. Utvärderingstemat har ett väsentligt samband med den aktuella situationen inom den kommunala ekonomin, antalet unga och kommunernas ”dragningskraft”, dvs. förmågan att hålla de unga invånarna kvar i kommunen i stället för att de flyttar bort, samt olika reformer inom kommunerna och tjänsterna.

I tjänstehelheten kan granskningen av unga kunders och tjänsteanvändares perspektiv glömmas bort. I detta utvärderingsschema innebär tjänsterna för unga alltså inte enbart tjänster inom kommunernas ungdomsväsende, utan mer allmänt och i större utsträckning tjänster som tillhandahålls unga i kommunerna. Enligt ungdomslagen (1285/2016) är alla under 29 år unga. När det gäller vissa tjänster har åldersgränserna och myndighetsåldern en egen inverkan på tillgången till tjänster. Därför granskades i utvärderingen i fråga om vissa tjänster tillräckligheten och utbudet av dem både för dem som fyllt 18 år och för yngre personer. Uppskattningarna av antalet unga som står utanför utbildning och arbete (NEET) har varit sjunkande sedan 2016 (Ungdomsstatistik). En allt större del av de unga omfattas alltså redan av någon tjänst. Blicken riktar sig således mot dessa tjänster där de unga är.

Enligt 9 § i ungdomslagen ska kommunen ha ett styrnings- och servicenätverk eller någon annan motsvarande samarbetsgrupp, vars målgrupp är alla unga som bor i kommunen. Genom att kartlägga synpunkter från styrnings- och servicenätverken för unga får man en bild av hur tillräckliga de tjänster som är riktade till unga inom olika branscher är i kommunen. Genom att definiera respondenterna i utvärderingen av basservicen ville man kartlägga nätverkens situation för att den fortsatta utvärderingen av nätverkens arbete ska kunna göras utifrån den föregående rapporten (Autio & Bamming 2018). I dessa styrnings- och servicenätverk för unga bör det finnas en sektorsövergripande syn på läget i fråga om tjänsterna för unga. I ungdomslagen föreskrivs att nätverket eller någon annan motsvarande samarbetsgrupp har till uppgift att

- Samla information om de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden och utifrån dem bedöma de ungas situation till stöd för beslutsfattande och planer på lokal nivå.

- Främja samordningen av tjänster riktade till unga och gemensamma förfaringssätt för att vägleda unga till tjänster samt främja ett smidigt informationsutbyte.

- Främja samarbetet för att genomföra ungdomsverksamheten.

Vid utvärderingen av basservicen inom ungdomsväsendet har man använt sig av en enkät som skickades till 294 kommuner i Fastlandsfinland till personer som ansvarar för styrnings- och servicenätverken för unga. Enkäten besvarades av 293 kommuner, vilket innebär att svarsprocenten var nästan 100. En liten del av kommunerna svarade separat på enkäten endast i fråga om ungdomstjänsterna. Dessa kommuner har dock inte specificerats i resultaten. Medelvärdena för resultaten har beräknats som medeltalet för alla kommuner som besvarat enkäten. Procentandelarna ”inga bedömningar” som syns i figurerna visar sammantaget hur stor del av svaren som saknas, svaren ”jag kan inte säga” samt om tjänsten inte finns i kommunen. Närmare statistikuppgifter per kommun och landskap över resultaten av enkäten finns också på webbplatsen Nuorisotilastot.

I enkätens följebrev betonades att man hoppas att nätverket ska svara på enkäten så att utvärderingen görs diskuterande tillsammans. Respondenterna uppmanades att göra en utvärdering uttryckligen ur den synvinkeln att de som anlitar tjänsterna är unga. Man önskade också att den utvärdering av tjänsterna som gjorts i nätverket skulle gagna de ungas egen verksamhet inom styrnings- och servicenätverken och i synnerhet den uppgift att samordna tjänsterna för unga som anges i lagen. Som nätverk svarade 117 respondenter, dvs. en tredjedel av alla respondenter.

Tjänsternas tillräcklighet

I denna utvärdering och enkät definierades tillräcklighet som att de normer som ställts för kvantiteten eller kvaliteten eller de rådande förväntningarna uppfylls. Utvärderingen kan göras inte bara som tillhandahållande av lagstadgade tjänster utan också genom att granska genomförandet av:

- likvärdig och jämlik tillgång till tjänster och tjänsternas tillgänglighet, även geografisk tillgänglighet

- att tjänsterna ges i rätt tid

- tjänsternas kvalitet och mångsidighet

- kundtillfredsställelse och uppfyllande av de förväntningar som ställts på dem.

Till exempel vid utvärderingen av om hälsovårdstjänsterna är tillräckliga kan man granska tillgången till tjänster, köerna, väntetiderna, tillgången till vård och rättidig vård. Uppmärksamhet kan också fästas vid att rådgivningen och styrningen är tillräcklig.

I utvärderingsschemat granskades tillräckligheten av tjänster för unga i ljuset av de synpunkter som tjänsteinnehavarna i kommunerna och medlemmarna i styrnings- och servicenätverket för unga, dvs. vuxna, hade. Vid utvärderingen av tillräckligheten har respondenterna kunnat lägga till ytterligare uppgifter genom kommentarer, t.ex. att tjänsten i fråga inte finns i den egna kommunen, men att en sådan finns i grannkommunen, varvid tillräcklighetsnivån ändå kan vara tillräcklig. Därför finns det en viss motsägelse i svaren. När det gäller utvärderingen baserar sig svaren dessutom på svarandenas subjektiva syn på ärendena. Enkäten besvarades som en grupp, och då har man varit tvungen att söka konsensus om åsikterna. Därför önskades det att svaren skulle uppstå i gruppen som ett resultat av en diskussion. I den öppna kommentarpunkten framfördes i någon utsträckning meningsskiljaktigheter inom grupperna och preciseringar i samband med utvärderingen av tillräckligheten. Dessa har också beaktats i utvärderingen. Utvärderingsschemat var numeriskt 1–4 (1 = otillräcklig, 2 = rätt otillräcklig, 3 = rätt tillräcklig, 4 = tillräcklig). 2,5 och högre medeltal är enligt utvärderingen rätt tillräckligt, dvs. en god tjänstenivå.

I kommunerna har läget för tjänsterna för unga förändrats drastiskt i och med reformerna av social- och hälsovårdstjänsterna. En del av respondenterna berättade att det ställvis var utmanande att svara på enkäten, eftersom de organisationer på region- eller på landskapsnivå som producerar välfärdstjänster för närvarande ansvarar för tillhandahållandet av tjänster också på kommunnivå. Tjänsterna är ställvis splittrade på grund av organisationsförändringar så att informationen inte längre förmedlas mellan dem som arbetar med ungdomar. Därför har de som arbetar med ungdomar, än mindre de unga i regionen, nödvändigtvis längre någon kännedom om vilka tjänster som tillhandahålls och var de tillhandahålls.

Utsikter för den närmaste framtiden

I det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik 2020–2023 har det fastställts många mål som, om de förverkligas, kan ha positiva effekter på de brister i tjänsterna för unga som lyfts fram i denna utvärdering. I programmet har i stora drag fastställts Finlands modell för att säkerställa barns och ungas möjligheter till fritidsaktiviteter, vilket förhoppningsvis avhjälper de utmaningar som nu har identifierats genom att man åtgärdar dem, till exempel de långa avstånden, och därigenom minskar ojämlikheten i fråga om ungas fritidsaktiviteter.

Ett av målen för programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är att stärka de ungas psykiska hälsa i barndomen och ungdomen i enlighet med strategin för psykisk hälsa. Som åtgärder i programmet nämns bl.a. tilläggsresurser för det förebyggande rusmedelsarbetet, förbättrande av tillgången till psykoterapi och psykosociala metoder inom primärvården och elev- och studerandevården samt ökning av antalet rättidiga tröskelfria tjänster inom olika funktioner. Utifrån medborgarinitiativet har det dessutom föreslagits en lagändring gällande ”terapigarantin”, dvs. mentalvårdstjänster som ingår i primärvården och snabb tillgång till vård. Även dessa åtgärder kan, om de genomförs, ha en förbättrande effekt på de otillräckliga mentalvårdstjänster som framkommit som oroväckande i denna utvärdering.

Det aktuella lagförslaget om en utvidgning av läroplikten torde ha en betydande inverkan på de ungas liv i framtiden. Syftet med lagförslaget är att höja läropliktsåldern till 18 år och på så sätt säkerställa att alla som avslutar grundskolan genomgår utbildning på andra stadiet. Detta förutsätter att utbildningen på andra stadiet är avgiftsfri, vilket ökar jämlikheten mellan de ungas utbildningsmöjligheter. Utvidgningen av läroplikten har också ett centralt samband med i synnerhet ungdomstjänsternas uppsökande ungdomsarbete, individuell handledning av unga, studiehandledning och Navigatorernas framtid.

De kommunförsök för sysselsättning som arbets- och näringsministeriet inleder 2021 kommer också att direkt påverka också de unga, eftersom alla arbetslösa under 30 år i försökskommunerna är målgrupper för tjänsten. Unga kommer alltså att övergå från att vara kunder hos arbets- och näringsbyrån till att vara kunder hos kommunen, och kommunen ska tillhandahålla dem lämpliga tjänster hos arbets- och näringsbyrån. Syftet med försöket är att sysselsätta arbetslösa arbetssökande, att få dem att söka till utbildning samt att hitta nya lösningar på tillgången till kunnig arbetskraft.

De ändringar som hänför sig till ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och samkommuner för social- och hälsovården hade vid tidpunkten för denna utvärdering verkat inom de flesta verksamhetsområden i ett par år. De nya organisationerna hade medfört utmaningar för många tjänster, till exempel brist på information och verksamhetsresurser för olika aktörer på grund av de omfattande verksamhetsområdena. Det kan bedömas att de tjänster som ordnats på ett nytt sätt kommer småningom att bli bekanta för alla aktörer under den närmaste framtiden och att tjänsterna på basis av inkommen respons och information om levnadsförhållanden kommer att förbättras. Utsikterna för hälsovårdstjänsterna för unga som studerar vid högskolorna kan förbättras inom den närmaste framtiden. Från och med 2021 överförs studerandehälsovården för alla högskolestuderande till Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS).

Utmaningarna ökar också på grund av kommunernas ekonomiska situation. Bland annat enligt det bokslutskort för kommunerna (2020) som finansministeriet publicerat har kommunernas ekonomi krympt under de senaste åren. Även antalet kriskommuner ökar i Finland. Samtidigt förutspås tippningsvinstmedlen för ungdomsarbetet minska. Ungdomsarbetet och beaktandet av unga har positiva effekter både för den unga personen själv och för samhället, men finansieringen av arbetet är i fortsättningen osäkrare.

När utvärderingen av basservicen skrivs och publiceras har den globala coronapandemin och de undantagsförhållanden som den medför en begränsande inverkan på alla kommuner och människors liv samt ställer nya utmaningar. Situationen kan bedömas ha stora konsekvenser åtminstone på kort sikt för ordnandet av bastjänsterna. Syftet har varit att trygga nödvändig vård, möjliggöra vård för dem som insjuknat i viruset samt genom begränsningsåtgärder förebygga att viruset sprids, och därför fungerar en del av tjänsterna endast i liten utsträckning.

Krisen har visat att den personal som sköter den kommunala basservicen är flexibel. I synnerhet inom ungdomsarbetet har man gjort en ”digitalt språng” och flyttat tjänster till nätet, vilket kommer att ha bestående konsekvenser också för vissa former av ungdomstjänster och sätten att arbeta. Kommungränserna är inte längre nödvändigtvis så viktiga i fråga om ungdomstjänsterna. Däremot måste samarbetet utökas ytterligare och formerna och plattformarna för samarbete utvecklas, eftersom man inom nätverksungdomsarbetet inte känner till kommungränser.

Distansstudier och begränsningar som beror på undantagsförhållanden påverkar allas liv, men i synnerhet hos barn och unga kan bristen på sociala kontakter och tidtabeller som ger rytm i vardagen på många sätt försämra välbefinnandet. Det har också ansetts att familjernas interna problem och illamående har ökat i kristider. Behovet av tjänster för unga efter krisen kan vara förvånansvärt stort, och man måste bättre än tidigare kunna informera de unga om stödtjänster som är avsedda för dem.