Tjänster för unga i kommunen

Riksomfattande utvärdering

Slutsatser och åtgärdsförslag

Slutsatser

  • Majoriteten av de tjänster som riktas till unga i kommunerna bedömdes fungera väl på basis av en kommunenkät till styrnings- och servicenätverken för unga. I nästan varje tjänstehelhet finns det dock också tjänster som bedömts vara otillräckliga.
  • Som de kritiskt mest otillräckliga tjänsterna i utvärderingen lyftes fram mentalvårdstjänsterna och kollektivtrafiken.
    • Enligt kommunenkäten visade sig mentalvårdstjänsterna vara otillräckliga för de unga. Bedömningen att mentalvårdstjänsterna var otillräckliga berodde på att mentalvårdstjänsterna var splittrade, att de var svaga och att de inte fanns att tillgå vid rätt tidpunkt.
    • De otillräckliga kollektivtrafiktjänsterna påverkar de ungas välbefinnande, fritid och till och med framtida planer och lösningar, såsom valet av utbildning efter grundskolan. De dåliga förbindelserna inom kollektivtrafiken medför utmaningar när det gäller att uppnå alla tjänster och påverkar således utvärderingen av deras tillräcklighet.
  • I regel kan man säga att styrnings- och servicenätverken för unga bedömer att nivån på de tjänster som tillhandahålls unga är klart mer otillräcklig än vad de unga bedömer, om man betraktar resultaten av Ungdomsbarometern som genomförts med telefonintervjuer. De preliminära resultaten av Ungdomsbarometern 2020, som Statens ungdomsråd och Ungdomsforskningssällskapet årligen genomför i samarbete, berättar att de unga upplever att de har fått tillräckligt med tjänster, om de har behövt dem under de senaste 12 månaderna. I ett separat prov från Ungdomsbarometern, som finansierades av Stiftelsen för kommunal utveckling, Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland och Statsrådets kansli, intervjuades unga med hjälp av uppsökande ungdomsarbetare. I de bedömningar som dessa unga som står utanför arbete och utbildning gjort framkom däremot ett omfattande behov av att utveckla tjänsterna.

Ungdomstjänster och fritidstjänster:

  • Målgruppen för kommunernas ungdomstjänster anses huvudsakligen vara minderåriga unga. Det centrala resultatet av enkäten var ett otillräckligt utbud av tjänster inom ungdomsservicen för unga vuxna i åldern 18–28 år. I ungdomslagen avses med unga sådana personer som är under 29 år. De ungdomstjänster som riktas till unga i kommunerna är dock ofta indelade enligt åldersgrupp. Tjänsterna för minderåriga är allmänt taget på en rätt tillräcklig nivå. På riksnivå bedömdes nästan alla ungdomstjänster vara rätt otillräckliga för ungdomar över 18 år. När det gäller åldern är genomförandet av ungdomslagen på många ställen en utmaning, eftersom målgruppen för de konkreta funktionerna inom ungdomstjänsterna i huvudsak anses vara endast minderåriga. Enligt ungdomslagen har kommunerna flexibla möjligheter att bedriva ungdomsverksamhet med beaktande av lokala förhållanden, såsom åldersprioriteringar och behovsbaserade lösningar.
  • Bland ungdomstjänsterna fick i utvärderingen ett tillräckligt högt medeltal i jämförelse med andra tjänster i synnerhet ungdomslokalernas verksamhet. Det är positivt att det uppsökande ungdomsarbetet, verkstadsverksamheten, Navigatorerna och den individuella styrningen av ungdomstjänsterna ser ut att vara tillräckliga på riksnivå, i synnerhet för unga vuxna i åldern 18–28 år, till vilka man i första hand riktar dessa tjänster.
  • Åldern ändrade inte bedömningen av tillräckligheten av riktade ungdomstjänster, såsom specialunderstöd, lika mycket som i tjänsterna inom det öppna ungdomsarbetet och det gemensamma ungdomsarbetet, utan tjänsterna visade sig vara relativt lika för både personer under 18 år och personer över 18 år.
  • Det finns få könssensitiva aktiviteter riktade till pojkar eller andra kön. Det könssensitiva ungdomsarbetet som huvudsakligen utförs som arbete med flickor verkar till denna del vara otillräckligt och ojämlikt.
  • Situationen för påverkansgrupperna för unga och ungdomsfullmäktige är på god nivå i hela landet. Det finns ungdomsfullmäktige i 280 kommuner, vilket är ungefär samma situation som för två år sedan.
  • Enligt respondenternas bedömningar saknar ungdomstjänsterna ställvis tjänster som anknyter till digitalt ungdomsarbete och spel. Dessutom upplevdes det att det finns brister i ungdomsarbetet i köpcentra, i den internationella verksamheten, i minior- och juniorarbetet samt i de ungas delaktighets- och påverkansarbete.
  • Det behövs fler ”vardagsrum” för unga, ungdomscaféer och andra olika lokaler för fritt umgänge. Åldern lyftes fram centralt i bristerna i fråga om de ungas fritidsaktiviteter. Även unga vuxna över 18 år behöver mötesplatser och rusmedelslösa lokaler för att vara tillsammans samt även styrd verksamhet.
  • Totalt bedömdes fritidstjänsterna för unga vara på en god nivå. I synnerhet upplevdes motions- och bibliotekstjänsterna som tillräckliga.
  • På riksnivå ansågs bibliotekstjänster som betjänar alla kommuninvånare vara de mest tillräckliga tjänsterna för unga av de tjänster som deltog i utvärderingen.
  • Motions- och idrottsplatser som betjänar alla kommuninvånare samt utbudet hos idrottsföreningar och idrottsorganisationer visade sig i sin helhet vara rätt tillräckliga och bättre än de mångahanda ungdomstjänster som tydligt riktar sig till unga.
  • I samband med brister med hobbyer och fritidsverksamhet nämndes det att det på vissa orter råder brist på ledare inom fritidsaktiviteter samt ställvis också brist på tillräckliga resurser för ungdomsarbetet för att hålla ungdomslokalerna öppna tillräckligt. I fråga om redan befintliga ungdomslokaler ansåg man att öppettiderna bör förlängas och att verksamhet också bör ordnas på veckoslut.
  • En stor utmaning i fråga om ungas fritid som leder till ojämlikhet lyftes fram det dåliga tjänsteutbudet i glesbygden samt det dåliga tillståndet inom kollektivtrafiken och avsaknaden av trafikförbindelser till verksamheterna.

Utbildningstjänster

  • På riksnivå är gymnasieutbildningen tillräcklig och bättre tillgänglig än yrkesutbildningen som bedöms vara rätt tillräcklig. Av de kommuner som besvarade enkäten bedömde 85 % att de unga i deras kommun har möjlighet till gymnasieutbildning som är tillgänglig med offentliga fortskaffningsmedel inom en rimlig restid och att den bedömdes vara tillräcklig. Den yrkesutbildning som uppnås enligt samma kriterier ansågs vara rätt tillräcklig, och 65 % av de kommuner som svarade bedömde att de unga i kommunen har en sådan möjlighet.

Mentalvårds- och missbrukartjänster

  • Enligt utvärderingen ser mentalvårdstjänsterna ut att vara rätt otillräckliga i hela landet. Bristen på tjänster beror på långa köer och långsam tillgång till vård. Det finns brist på snabba och lättillgängliga lågtröskeltjänster. Det bedöms att det ställvis är svårt för unga att få tillgång till mentalvårdstjänster, ibland också på grund av avstånd. De nuvarande mentalvårds- och missbrukartjänsterna upplevdes inte nå tillräckligt många unga. Fragmenteringen och splittringen av mentalvårdstjänsterna ansågs försvåra sökandet efter vård och engagemanget i vården.
  • På riksnivå visade sig missbrukartjänsterna vara rätt tillräckliga för de unga, men delvis bristfälliga. Det förebyggande rusmedelsarbetet har dåligt med resurser och är inte nödvändigtvis särskilt planmässigt. Det finns endast få eller inga centraliserade korrigerande tjänster för unga. Det är svårt att få rehabilitering, avgiftning och vård, om inte den unga personen har en närstående person som kräver tjänsten. Ofta innebär avståndet också en utmaning. Dagverksamhet, stödboende och kamratgruppsverksamhet för rehabiliteringsklienter inom missbrukarvården anses på många ställen vara bristfällig.

Social- och hälsovårdstjänster

  • När det gäller socialtjänster ser den riksomfattande situationen rätt tillräcklig ut. De som svarade på kommunenkäten påpekade att unga inte nödvändigtvis hittar dessa tjänster och att det inte finns tillräckligt med personal på fältet socialt arbete. Omsättningen av socialarbetare är stor, vilket gör det svårare för klienten att få tjänster. Socialhandledare som specialiserat sig på ungdomsärenden saknas på många ställen.
  • Hälso- och sjukvårdstjänsterna på riksnivå bedömdes sammantaget vara rätt tillräckliga för både personer under 18 år och personer över 18 år. Hälsovårdaren är bäst tillgänglig för unga i alla servicestrukturer, läkarna något sämre. Enligt respondenternas utvärdering ansågs det finnas brist på läkare och psykologtjänster inom skol- och studerandehälsovården. Inom skol- och studerandehälsovården låg psykologtjänsterna dock på en något bättre nivå tack vare elev- och studerandevården än på hälsostationerna.
  • Av de övriga offentliga hälso- och sjukvårdstjänster som förutsätts i hälso- och sjukvårdslagen bedömdes mun- och tandvården, vården och uppföljningen av långtidssjukdomar eller hälsoproblem, hjälpmedelsservice och vårdutrustning, tjänster inom sexuell och reproduktiv hälsa samt hälsorådgivning och hälsokontroller vara rätt tillräckliga i hela landet.

Tjänster i anslutning till arbete, boende och rörlighet

  • De tjänster som anknyter till arbetet bedömdes vara rätt tillräckliga för unga på riksnivå. Mest brister finns det vid möten ansikte mot ansikte i arbets- och näringsbyrån samt i yrkesvägledningen.
  • De tjänster som anknyter till boendet varierar stort från område till område, men på riksomfattande nivå ansågs boendetjänsterna vara rätt tillräckliga. Det råder dock brist på stödboende för rehabiliteringsklienter inom missbrukarvården och mentalvården samt för unga i allmänhet, och stödboendet bedömdes vara rätt otillräckligt.
  • Tjänsterna inom kollektivtrafiken ansågs på riksnivå vara rätt otillräckliga, i glesbygdsområden påverkar kollektivtrafiken till och med välbefinnandet. I de stora städerna fungerar kollektivtrafiken i centrumområdena, men i randområdena är den ofta sämre.

Ett tydligt och tillräckligt servicenätverk

  • Den enkät som riktades till kommunernas sektorsövergripande styrnings- och servicenätverk för unga visade att det sektorsövergripande samarbetet fungerar mycket varierande på olika håll i Finland och att de lagstadgade nätverken fortfarande inte ännu fungerar överallt. Endast en tredjedel av kommunernas svar var svar från nätverk. I många kommuner kom svaret från en eller två – ofta ungdomsväsendets – personer, även om man hade begärt att enkäten skulle besvaras som ett nätverk.
  • Enligt utvärderingen har man lyckats med samordningen av tjänsterna för unga i de lagstadgade nätverken i tillräcklig utsträckning, men det finns ännu utrymme för förbättringar i informationsgången mellan olika aktörer.
  • Det har identifierats brister i informationen om befintliga tjänster både till unga, till alla verksamhetsställen som ordnar tjänster för unga och till vårdnadshavarna.
  • De unga bedömdes bäst känna till ungdoms-, utbildnings- och hälsovårdstjänsterna samt dessutom socialtjänsterna väl. Kunskapen om mentalvårdstjänster, boendetjänster och missbrukartjänster ansågs dock vara rätt otillräcklig. Cirka hälften av respondenterna bedömde att de unga känner dessa tjänster dåligt eller rätt dåligt.

 

Åtgärdsförslag

Distansförbindelser och digitala tjänster bör vidareutvecklas

  • Gemensamma webbplatser för digitalt ungdomsarbete, aktivt ibruktagande av verktyg för nätverksungdomsarbete och utbildning i dem gör det möjligt för ungdomstjänsterna att fungera också i krissituationer och ökar den regionala jämlikheten, i synnerhet på landsbygdsliknande områden.
  • Utvecklingen av det digitala ungdomsarbetet gör det möjligt att i större utsträckning än tidigare skapa samarbetsytor mellan olika aktörer. På webben är kunderna inte nödvändigtvis enbart unga i den egna kommunen, så det är förnuftigt att samarbeta. En gemensam omfattande och mångsidig webbtjänst gör det möjligt att tillhandahålla aktiva tjänster, vilket kan anses vara effektivare än att utveckla kommunernas egna digitala tjänster, t.ex. chattar.
  • På grund av de utmaningar som långa avstånd medför och för en bättre tillgång till tjänster bör distansförbindelserna vidareutvecklas till att bli en del av olika tjänster, även välfärds- och hälsovårdstjänster. När digitala tjänster utvecklas bör man komma ihåg att beakta de individuella behoven. Digitala tjänster ska inte direkt ersätta kundkontakter ansikte mot ansikte utan komplettera dem.

Jämlik tillgång till ungdoms- och fritidstjänster måste förbättras

  • Kommunerna ska förbättra tillgången till tjänster inom ungdomsarbetet till exempel genom systematisk verksamhet i sektorsövergripande styrnings- och servicenätverk. De som arbetar med ungdomar ska se till att ungdomslagens mål uppnås i alla kommuner i Finland. Samarbetet bör i allt högre grad också ske över kommungränserna.
  • I fortsättningen ska unga vuxna beaktas i högre grad i ungdoms- och fritidstjänsterna i enlighet med de lokala behoven. Enligt den nu gjorda utvärderingen såg tjänsterna för 18–28-åringar ut att vara sämre än för minderåriga. Tilläggsresurser ska enligt behov anvisas för ungdomsarbete under kvälls- och veckoslut, i synnerhet för husverksamhet, vars begränsade utbud enligt utvärderingen har ansetts minska tjänsternas tillräcklighet.
  • Det bör satsas på att utveckla ett könssensitivt ungdomsarbete som beaktar de ungas mångfald. Personalen måste utbildas i mångfalden av kön och sexualitet. Med beaktande av de lokala förhållandena bör könssensitiv verksamhet ökas i synnerhet för pojkar och personer av annat kön.

Det ska vara möjligt för alla unga att utöva fritidssysselsättningar

  • Lekfulla fritidssysslor ska möjliggöras i större utsträckning och unga ska uppmuntras till det. Respondenterna bedömer att det är lätt för ungdomsservicen att stödja de ungas fritidsaktiviteter på egen hand till exempel genom att ställa lokaler till förfogande. De unga bör alltså uppmuntras till fritidsverksamhet på egen hand och informeras mer om stödformerna.
  • För utmaningar inom hobbyverksamhet som beror på ekonomisk ojämlikhet och långa avstånd bör utvecklas olika regionala lösningar. Sådana kan vara till exempel kommunernas transporter till fritidssysselsättningar och möjlighet för alla att prova på olika fritidssysselsättningar.

De unga måste engageras mer i utvecklingen av alla tjänster

  • Systemen för utvärdering av alla tjänster bör bli systematiska och regelbundna för att man ska få närmare information om tjänsternas nödvändighet, kvalitet och utveckling. De unga bör ha en mer central roll i utvärderingen än nu och tillhandahållas allt mångsidigare möjligheter att delta i utvärderingen. Vid utvecklandet av utvärderingssystemen ska man beakta hur responssystemen fungerar tillsammans och hur den inkomna responsen analyseras och dess resultat vidareöverförs till utvecklandet av verksamheten.
  • Respons från unga ska beaktas på ett genuint sätt och de unga ska också informeras om behandlingen av responsen.
  • Tjänsteutbudet i kommunen bör utökas genom sektorsövergripande och interkommunalt samarbete samt genom att olika aktörer engageras i högre grad för att ungdomslagens mål ska uppnås på ett mångsidigt sätt.
  • Eftersom unga inte är en enhetlig grupp, måste olika ungdomars synvinklar och erfarenheter sökas via flera kanaler och även unga som står utanför till exempel arbete och utbildning höras.

Informationen om tjänsterna ska vara mångsidig och tjänstesystemet ska göras känt bland unga och de som arbetar med unga.

  • Informationen om tjänsterna bör vidareutvecklas för att de unga, deras vårdnadshavare och de som arbetar med dem ska känna till de tillgängliga tjänsterna och vid behov kunna använda dem. De ungas delaktighet och responssystemet ska systematiskt användas för utvärdering av olika tjänster.
  • Alla parter, aktörer som arbetar och verkar med unga ska ha klar kännedom om de lokala vård- och tjänstevägarna, så att de vid behov smidigt kan styra unga till tjänsterna.

Sektorsövergripande styrnings- och servicenätverk för unga ska främja de ungas välbefinnande regionalt

  • De lagstadgade sektorsövergripande styrnings- och servicenätverken för unga i kommunerna ska ses som viktiga organ som på bred front främjar de ungas liv och välbefinnande och som arbetar med hjälp av aktuell information om de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden. Sektorsövergripande nätverksarbete ska utföras regelbundet och resurser ska anvisas för arbetet. Dessutom måste nätverkens verksamhet stärkas och utvecklas ytterligare. Denna enkät om utvärdering av basservicen är ett bra verktyg för uppföljning av tjänsterna för unga även i fortsättningen.
  • Coronaviruspandemin har också lyft fram vikten av kommunernas och ungdomstjänsternas beredskapsverksamhet. Inom den närmaste framtiden torde beredskapen inför krävande undantagsförhållanden bli allt viktigare i prognostiseringsarbetet. Det blir viktigt att trygga och utveckla flexibiliteten hos yrkeskunnig personal och funktionsförmågan i olika krävande situationer. Lagstadgade sektorsövergripande styrnings- och servicenätverk för unga kan i sitt eget arbete sörja för att de ungas välbefinnande tryggas på ett övergripande sätt också under särskilda förhållanden, t.ex. genom att regelbundet utarbeta och uppdatera beredskaps- och krisplaner.

Resurser ska i olika tjänster tydligt anvisas för skötseln av ärenden som gäller unga

  • Arbetsresurser måste riktas tillräckligt till olika tjänstesektorer och arbetsfördelningen mellan olika tjänster bör göras tydligare.
  • För unga personer ska det utses egna anställda till olika tjänster för att övergångsskedena ska löpa smidigt. När de ungas saker finns i någons arbetsbeskrivning, går det tydligare att anpassa tjänsten till de unga. Unga kunder kan beaktas på olika sätt när resurser och arbetstid har reserverats för dem.
  • Stödboendet för unga måste utvecklas.

Sektorsövergripande stöd till ungdomar i tid och där de finns

  • Tilläggsresurser måste anvisas till ställen där de unga finns. Det patrullerande och rörliga ungdomsarbetet i de ungas fritidsmiljöer och skolor ska stärkas.
  • Ungdomsarbetet i skolorna bör också utvecklas på andra stadiet och vid yrkesinstituten.
  • Stöd ska tillhandahållas tillräckligt tidigt, eftersom det behövs stöd för psykisk hälsa för allt yngre, till och med för barn och unga i lågstadiet. De arbetstagare som ger psykosocialt stöd ska införas i skolorna.
  • Tjänster med låg tröskel som är riktade till unga utan tidsbokning bör utökas.
  • Mer resurser och satsningar måste anvisas för tidigt förebyggande rusmedelsarbete. De nuvarande resurserna för missbruksarbete går på de flesta orterna till korrigerande arbete, och förebyggande arbete hinner inte utföras tillräckligt.

Satsa på mentalvårdstjänster för unga

  • De unga ska informeras mer om mentalvårdstjänsterna. Av de splittrade tjänsterna ska bildas tydligare helheter som de unga lätt kan komma till. Dokumenterade tjänstekartor underlättar att hitta tjänsterna och med dem kan unga handledas till tjänstevägarna.
  • Läroanstalterna ska tydligare och med låg tröskel hänvisa unga till mentalvårdstjänster för att det förebyggande arbetet ska kunna utföras i tid.
  • De unga bör tillhandahållas fler mentalvårdstjänster som är riktade till dem, i stället för att tjänsterna finns bland dem som är riktade till vuxna.