Bibliotekslokaler

Riksomfattande utvärdering

Hur utvecklar kommunerna sina bibliotekslokaler och deras tjänster för framtida behov enligt bibliotekslagen?

Biblioteken strävar efter att beakta bibliotekslagens nya uppgifter när de utvecklar sina lokaler och tjänsterna i dem. Nya material- och serviceformer påverkar också lokalerna. I synnerhet meröppet erbjuder fortfarande många möjligheter.

Bibliotekslokaler i omvandling

I utvärderingsenkäten tillfrågades biblioteken om hurdana ändringar kommunerna planerar i bibliotekslokalerna under de följande fem åren. Fyra procent (10 respondenter) meddelade att verksamhetsställen kommer att läggas ned. Fyra av tio kommuner planerar att bygga en nybyggnad eller grundligt renovera bibliotekslokaler. Var åttonde kommun tänker köpa en ny bokbuss.

Mångsidiga och föränderliga bibliotekstjänster kräver mycket också av lokalerna och planeringen av dem.

”Biblioteken bör vara modigare på att kräva att få delta i planeringen av nya objekt och objekt som ska renoveras” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019).

Att lokalerna är mångsidiga möjliggör fruktbart samarbete mellan olika aktörer, om biblioteket ses som en jämlik partner redan när lokalerna planeras. I dåliga fall är biblioteket placerat i en skola eller i en aktivitetsbaserad lokal, men lokalerna är för små och biblioteket har inte haft möjlighet att kommentera planeringen av de gemensamma lokalerna och verksamheten.

Det finns inga patentlösningar, utan sammanslagningen av funktioner och lokaler kräver prövning från fall till fall. ”I fortsättningen rekommenderar vi inte en fysisk direkt sammanslagning av ungdoms- och bibliotekslokaler.” Funktionerna kräver tydligt egna lokaler, även om samarbetet är omfattande. Däremot har t.ex. närheten mellan rådgivningsbyrån och biblioteket medfört nya synergieffekter.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.)

Positiva drag i bibliotekslokalerna ansågs vara möjligheterna till aktivitet på egen hand, att lokalerna och inventarierna kan omvandlas och användas på flera olika sätt.

En respondent sammanfattade de väsentliga sakerna på följande sätt: ”Endast med en lokal uppfylls inte kraven i bibliotekslagen, utan det viktiga är vad som händer innanför väggarna, vilken samling där presenteras och hur kunderna engageras i verksamheten.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.)

I allmänhet var åsikterna realistiska. ”Vi kan också använda lokalerna för allt det som räknas upp i lagen – men i liten skala.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.)

Fina och sporrande förebilder kan också vara pinsamma i bibliotek som brottas med kontinuerliga ekonomiska svårigheter i sin kommun. ”Små kommuner och stora städer kommer i framtiden att vara helt olika när det gäller bibliotekslokaler. Det som är möjligt i Apila i Seinäjoki eller i Ode i Helsingfors är inte möjligt för alla. Biblioteksanvändarna har ändå förväntningar på att också biblioteket i den egna kommunen i fortsättningen kan tillhandahålla olika slags hobbylokaler och teknik. Detta är knappast en realistisk förväntan.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.)

Minskningen av kommunens befolkning ansågs inverka i synnerhet på beslut om nedläggning av närbibliotek, om man samtidigt håller på att lägga ned skolor. I ett svar framfördes en blygsam önskan om att ”biblioteket inte läggs ned i samband med eventuella kommunsammanslagningar” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019). I vissa fall konstaterades det att biblioteken finns på fel plats: i nya bostadsområden finns det inget bibliotek, även om befolkningsstrukturen kräver det. På vissa ställen har användningen av biblioteket minskat när skolan har lagts ned och befolkningen åldrats.

Utöver tillgången ökar också lokalernas och tjänsternas tillgänglighet i betydelse när befolkningen åldras. Man måste fundera på hur servicen kan ordnas i lokalerna så att alla kan använda den. Även bibliotekstjänsterna för särskilda grupper ska vara tillgängliga, och då räcker det inte enbart med att lokalen är tillgänglig.

I allmänhet upplevs lokalerna vara fungerande, men ibland möts inte praktisk funktionsduglighet och arkitektoniska lösningar. ”Om någon kommun någonsin beviljas en nybyggnad, kom då ihåg att hålla monumentarkitekterna på långt avstånd. Stora lokaler kan inte alltid byggas genom att bygga ’arkitektoniskt värdefulla’ byggnader. Om jag får välja mellan praktiskt eller vackert, tror någon att jag tvekar i mitt val?” ”Den nuvarande bibliotekslokalen kan inte omvandlas till en bibliotekslokal till tillräckligt lätta kostnader, och jag är inte ens säker på att arkitekten går med på det. Lokalens utseende kunde lida av det.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.)

Ändamålsenliga lokaler för kommuninvånarna såsom avses i bibliotekslagen

Biblioteken tillfrågades om vad bibliotekslagens krav på ändamålsenliga lokaler innebär för kommuninvånarna i framtiden.

Av svaren framgick att biblioteken visserligen känner till bibliotekslagens krav på bibliotekens uppgifter, men genomförandet varierar. I många svar fästes uppmärksamhet vid att de kommunala tjänstemännen och beslutsfattarna inte alls känner till kraven i bibliotekslagen. En del av de biblioteksproffs som svarade förhåller sig pessimistiskt till sina egna möjligheter att påverka i kommunen: ”Bibliotekschefens ord och motiveringar har inte stor betydelse” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019).

I svaren dryftades hur kraven i bibliotekslagen kan uppfyllas, när lokalerna och resurserna är begränsade och det ställs motstridiga förväntningar på biblioteket. Samtidigt som kunderna vill vara i ett tyst, lugnt arbets- och läsrum, bör biblioteket ha mångsidig och aktiv verksamhet som främjar medborgarskapet. I ett bibliotek har bibliotekets personal redan avstått från sina arbetsrum för att ordna studierum för användarna.

Här kunde biblioteken ha möjlighet att utveckla användningen av lokalen trots motstridiga förväntningar. Kunde bibliotekslokalen användas på olika sätt vid olika tidpunkter? I vissa bibliotek har man provat på evenemangstisdagar, vilket innebär att det bara på tisdagar finns evenemang i biblioteket, men inte under andra dagar. Kan förmiddagar vara riktade till äldre, onsdagar till förskoleelever, eftermiddagar till skolelever som kommer från skolan osv.?

Många av svaren visade en insikt om bibliotekslokalens unika utbud som ingen annan har: ett tryggt och lugnt rum där alla fritt har tillgång till uppdaterat, mångsidigt och omfattande material. ”Biblioteket är ett bibliotek och man bör komma ihåg att det är just att vara ett bibliotek som är bibliotekets unika uppgift. Det finns också alternativa lokaler för andra funktioner.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.)

Många bibliotek oroar sig över bristen på lokaler som är särskilt avsedda för barn och unga. Skillnader mellan kundkretsar upplevs inte alltid som en rikedom: ”När unga har kul lider andra besökare av deras oljud” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019). Å andra sidan undrar man om det längre finns behov av att tänka på segmenterade lokaler – kanske skulle det vara viktigare att lokalerna kan omvandlas efter situationen och behovet?

Kanske är bibliotekslokalen speciell just därför att olika människor och personer i olika åldrar där kan möta varandra, även om det inte finns någon gemensam aktiv verksamhet. Bibliotekslokalen och medlemskapet i bibliotekssamfundet förenar. Kunde detta i bästa fall vara den naturliga kulturella växelverkan som bibliotekslagen siktar på?

Regionförvaltningsverkens ungdomsväsende har med tanke på utvärderingen av basservicen frågat om kommunernas syn på bibliotekstjänsterna ur de ungas synvinkel. Av de kommuner som svarade bedömde över 90 % att bibliotekstjänsterna för unga är tillräckliga eller rätt tillräckliga. I synnerhet de meröppna biblioteken och bokbussarna ökar bibliotekstjänsternas tillräcklighet. Långa avstånd minskar för unga tillgången till bibliotekstjänster.

Ungdomsarbetarna har svarat på ungdomsväsendets enkät. Ungdomsarbetarna anser att bibliotekspersonalen behöver mer kompetens för att möta unga. Biblioteken är viktiga platser för tidsfördriv för unga, och i en del fall samarbetar biblioteket och ungdomsarbetet bra.

Med tanke på bibliotekslokalerna är det intressant hur det sektorsövergripande samarbetet mellan bibliotekspersonalen, ungdomsarbetarna, lärarna, småbarnspedagogiken osv. i kommunen samordnas och organiseras. Hur löser man problemen? Är bibliotekslokalen en del av den utvidgade lärmiljön? Finns det ungdomslokaler på biblioteket? Kan tjänsterna i de meröppna biblioteken utvecklas segmenterat? Det finns inte några patentlösningar, men även dessa frågor övervägs redan nu när man blir tvungen att göra strukturella ändringar i kommunernas serviceutbud.

Svårigheten att samordna ungdoms- och bibliotekslokalen syns i att det i bibliotekslokalen förutsätts att den unga personen uppför sig enligt de normer som gäller för det offentliga rummet och beaktar övriga kunder, medan man i ungdomslokaler kan tillbringa tiden på de ungas egna villkor.

Om tjänsternas betydelse

I utvärderingsenkäten utmanades biblioteken att prioritera de principer som styr bibliotekets tjänster och som härletts från bibliotekslagen. Principerna var: beaktande av grupper med särskilda behov, kontinuerligt lärande, kulturell mångfald, stärkande av läskulturen, främjande av bildning, fri tillgång till information, jämlikhet samt samhällelig och kulturell dialog.

Det var svårt för respondenterna att rangordna principerna. Respondenterna kommenterar att de alla är viktiga och utesluter inte varandra. Stärkandet av läskulturen och den fria tillgången till information var dock något viktigare än andra. Kulturell mångfald samt samhällelig och kulturell dialog är nya saker i bibliotekslagen och får kanske ännu mindre uppmärksamhet i det praktiska arbetet och hamnade därför sist i prioritetsordningen. När man måste välja är de traditionella biblioteksvärdena fortfarande starka.

Biblioteken ombads också att rangordna följande bibliotekstjänster med tanke på hur viktiga de är för biblioteksanvändarna: handledning av användarna, hobbylokaler, samlingen, utrustning, evenemang, informationstjänst, arbetsrum. Av respondenterna ansåg 78 % att bibliotekets viktigaste tjänst var samlingen, att hobbylokalens betydelse var minst ansåg 74 % av respondenterna. Ett öppet svar beskriver den allmänna inställningen: ”Biblioteket är varken nu eller i framtiden en hobbycentral, utan huvudrollen är: en högklassig samling och tillräckliga och flexibla lokaler” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019).

I svaren framfördes bibliotekets icke-kommersiella karaktär, som också anses vara lokalens styrka. ”Biblioteket ska vara medborgarens tredje rum, där medborgaren kan vara en del av samfundet utan tvång att konsumera” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019).

Behovet av bibliotekslokaler i den digitala tidsåldern

Tidvis ställs i offentligheten frågan om bibliotekslokaler längre behövs när all information finns tillgänglig på webben. I utvärderingsenkäten ville regionförvaltningsverken veta hur e-material och webbtjänster påverkar bibliotekslokalerna.

Endast åtta procent av dem som svarade ansåg att lokalerna inte längre behövs lika mycket. Ungefär en fjärdedel ansåg att webbtjänsterna inte inverkar på lokalerna. Mer än hälften av dem som svarade ansåg att lokalerna måste kunna anpassas. Var tredje svarade att det behövs fler grupp- och arbetsrum. Nästan lika många förutspår att inventarierna och inredningen måste ändras.

Enligt biblioteksstatistiken finns det för närvarande 15 % mindre fysiskt bokmaterial än för tio år sedan. Materialens form håller på att förändras. Nu skaffar biblioteken årligen användarrättigheter till ca 10 000 e-böcker, och samma utveckling kommer sannolikt att fortsätta. Lika sannolikt är det dock att biblioteken ännu länge skaffar en del av materialet både elektroniskt och i pappersform. ”Fysiska böcker försvinner inte i första hast. Framläggandet av e-material kräver en ny attityd som också ska synas i lokalen.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.)

I de öppna svaren framfördes att det i fortsättningen också behövs rum för apparater som gör det möjligt att använda e-material och webbtjänster i biblioteket. En del av e-materialet kan jämföras med den tidigare handbibliotekssamlingen, så att endast bibliotekets datorer har användarrätt till materialet. Tidningssalar fylls inte längre av tryckta tidningar, utan av pekdatorer. I den digitala tidsåldern är det svårt för biblioteken att för beslutsfattarna motivera behovet av sådana bibliotekslokaler.

Det behövs dock alltid ett lugnt arbetsrum oberoende av materialets form.

Hela samhället digitaliseras, och därför behöver medborgarna stöd för sina digitala färdigheter. I bakgrundspromemorian till bibliotekslagen anses biblioteket bl.a. ha till uppgift att styra användarna till att använda olika material samt informations- och kommunikationsteknik.

Rådet för de allmänna biblioteken har gett biblioteken rekommendationer om handledning av medborgarna i grundläggande digitala färdigheter. För närvarande pågår projektet Digital handledning vid de allmänna biblioteken, där biblioteken i första hand ger medborgarna råd om användningen av sina digitala tjänster och ordnar utbildningar och handledning i samarbete med andra aktörer.

Bibliotekens digitala handledning kräver också en lugn och väl utrustad studiemiljö. Det är pedagogiskt viktigt att lokalen är trivsam både vid den digitala handledningen och i andra inlärningssituationer. Belysningen och ljudlandskapet i lokalen är viktig särskilt vid handledning av äldre besökare.

Användarna kan använda e-tjänster i bibliotekets lokaler och med dess utrustning. Biblioteken kan eller får dock inte uträtta ärenden på medborgarnas vägnar i myndigheters eller bankers o. dyl. personliga nättjänster. Användningen av nättjänster i ett offentligt rum kräver förutom utrustning även integritet och en informationssäker miljö.

När formerna för att spara biblioteksmaterial och serviceformerna ändras måste också lokalerna anpassas. Användningen av lokaler och verksamheten i biblioteken har redan förändrats i och med att de elektroniska materialen och tjänsterna utgör en del av den fysiska offentliga bibliotekslokalen. Biblioteken gör ändringar i lokalerna och inredningen samt funderar ur ett nytt perspektiv på hur materialet ska lyftas fram och användas.

Utvecklingen av de meröppna biblioteken fortsätter

Användningen av meröppna bibliotek ökar hela tiden. Tre av fyra kommuner uppgav att biblioteket redan har eller håller på att planera tjänster i meröppna bibliotek. De statsunderstöd som regionförvaltningsverken beviljat har haft betydelse för utvecklingen av tjänsten: 60 % uppgav att de fått statsunderstöd för att genomföra tjänster i meröppna bibliotek.

De meröppna biblioteken har visat sig vara en framgång och utvecklingsarbetet med dem fortsätter. Regionförvaltningsverken har också finansierat projekt där biblioteken utvecklar meröppet och engagerar användarna både i planeringen och verksamheten. Projektens resultat kan förväntas inom ett par år.

Ett kundperspektiv på de meröppna biblioteken har redan fåtts av användare vid biblioteken i Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen och Södra Karelen, som intervjuades i en utredning som stadsbiblioteket i Lahtis låtit göra. I gruppintervjuerna deltog 61 användare av meröppna bibliotek hösten 2019. Intervjuerna ger en god allmän bild av de erfarenheter som användarna har av de meröppna biblioteken och om den närmaste framtiden för de meröppna biblioteken.

I allmänhet upplevdes lokalerna vara trivsamma, ljusa och bekväma, men vissa bibliotek ansågs vara trånga. Även om bibliotekspersonalen misstänker att ett hot det meröppna biblioteket är skadegörelse och störande beteende, har de intervjuade användarna inte upplevt det. Användarna tolererar högljudda diskussioner. Tidigare var biblioteken alltid tysta, men nu verkar kulturen ha förändrats i en friare riktning ansåg de intervjuade.

Biblioteken har vanligen en otvungen och trevlig stämning också under den meröppna tiden. De intervjuade berättade att det i början kändes konstigt och ganska spännande att vara ensam i biblioteket, men att de vande sig. Man talar också med helt främmande människor, eller hälsar åtminstone på dem. Många söker också på biblioteket sociala kontakter och en plats där de kan tillbringa sin tid, särskilt på kvällarna.

Det är viktigt att det är lätt att använda det meröppna biblioteket. Ifall tekniken fungerar, saknar användarna inte personalen under den meröppna tiden. Det har sällan förekommit sådana fel i utrustningen som oroar användarna.

De intervjuade användarna ser inga hinder för aktivitet på egen hand, eftersom alla genom god handledning kan lära sig att använda ett meröppet bibliotek. Många användare har redan tidigare använt utlånings- och returautomater. Att registrera sig som användare av det meröppna biblioteket är lätt för dem som hinner och kan besöka biblioteket under den normala öppettiden.

Biblioteket upplevs ha en tydlig samhälleligt viktig ställning. Tjänsterna på små orter är begränsade och det finns få platser eller inga platser där man kan träffa andra människor. I intervjuerna framgick till exempel att människor kommer till biblioteket medan deras barn utövar sina fritidsaktiviteter eller deras bil är på service, eftersom det inte finns någon annan plats där de kan fördriva tiden.

Majoriteten av de intervjuade berättade att det meröppna biblioteket är mycket nyttigt för dem. Till exempel på grund av arbete och långa arbetsresor kan det hända att användaren inte alls hinner till biblioteket under bibliotekets normala öppettider. När öppettiderna har utvidgats upplevs biblioteket ha utvecklats och förnyats så att det motsvarar den moderna människans behov. De meröppna biblioteken har snabbt blivit en del av vardagen för bibliotekets användare.

Lokalerna i de meröppna biblioteken utnyttjas tills vidare i liten utsträckning för annan verksamhet. En del av de intervjuade ville inte att biblioteket skulle ha någon verksamhet som avviker från bibliotekstjänsterna, men de var inte heller helt emot annan form av verksamhet.

Förväntningarna på lokalerna och trivseln var mycket måttfulla, eftersom biblioteken redan nu upplevs vara trivsamma. Önskemålen hänför sig huvudsakligen till bekväma stolar och arrangemang i lokalen.

Meröppet anses fungera också i nuläget, men många av de intervjuade önskar att bibliotekslokalen utvecklas till ett vardagsrum för hela folket, där man kan tillbringa tid avspänt och träffa bekanta.

Användarna föreslog för utveckling av meröppet bl.a. följande:

  • Biblioteken borde skapa ett gemensamt koncept för handledning i användningen av meröppna bibliotek. Nu varierar anvisningarna också inom samma biblioteksnätverk.
  • Det bör vara möjligt att registrera sig elektroniskt som användare av ett meröppet bibliotek, eftersom alla inte kan registrera sig vid biblioteket under normala öppettider, till exempel på grund av arbete.
  • I bibliotekets lokaler borde olika föreningar och sällskap kunna sammanträda under den meröppna tiden.
  • I meröppna bibliotek önskas också till exempel författarbesök, föreläsningar och gärna även annan verksamhet för att liva upp vardagen för människor i olika åldrar.
  • Biblioteken informerar bra när tjänster på egen hand införs, men sedan upphör informationen. Man önskar att marknadsföringen av tjänsten ska vara kontinuerlig.

Också regionförvaltningsverkets utvärderingsenkät till biblioteken lyfte fram en hoppfull inställning till biblioteksanvändarnas aktiva deltagande. ”Användarna tar förhoppningsvis lokalerna i sin besittning och börjar också använda vår nyaste tjänst, det meröppna biblioteket.” ”När biblioteket är tillgängligt varje dag kl. 7–21, kan besökarna använda biblioteket på ett mångsidigare sätt och under mer mångsidiga tider.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.) I bibliotekens svar presenterades dock inga klara planer om verksamheten i de meröppna biblioteken.

Utöver verksamhet på egen hand kan också utnyttjandet av annan biblioteksautomation, t.ex. robotar, medföra nya möjligheter att använda lokalerna.

Målet är en jämn kvalitet på bibliotekstjänsterna

Kvaliteten på bibliotekstjänsterna varierar också i framtiden mellan kommunerna. En del av dem som svarade ansåg att biblioteket inte kan svara på bibliotekslagens krav på grund av resursbrist. ”Det är svårt för en ensam person att genomföra de många olika serviceformer som förutsätts av biblioteket” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019). I sämsta fall är bibliotekets tjänster så dåliga att kommuninvånarna hellre besöker grannkommunen än det egna kommunbiblioteket. I vissa kommuner utgör region- eller nätverksbibliotekets samling en räddning, när man i det egna biblioteket rensar bort material för att ge plats för annan verksamhet.

Även i andra grundläggande frågor, såsom lokalens tillgänglighet och inomhusluftens kvalitet, bedömdes det finnas brister i framtiden, om kommunen inte har råd att betala reparationerna.

Den andra ytterligheten utgörs av kommuner där lokalerna är nya och modifierbara och där verksamheten planeras och genomförs i genuint samarbete med kommunens övriga sektorer och tredje sektorn. Det är inte alltid fråga om större resurser, utan om hur resurserna används, och å andra sidan påverkas utveck­lingen av lokalen och verksamheten mycket av hur kommunen och dess beslutsfattare ser på bibliotekets betydelse för invånarnas välbefinnande och bildning.