Undervisning av barn som är placerade av barnskyddet

Riksomfattande utvärdering

Verksamhetsmiljö

Syftet med barnskyddslagen är att säkra barns rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. I lagen definieras barnskyddet i vid bemärkelse. Genom åtgärder för att främja barns och ungas välmående förebygger man behovet av egentligt barnskydd och genom förebyggande barnskydd kan man erbjuda hjälp och stöd tillräckligt tidigt för att förhindra att problem uppstår eller förvärras. Rådgivningsbyråerna, dagvården och skolan har en viktig uppgift i det förebyggande arbetet.

Under 2018 gjordes en barnskyddsanmälan om nästan 79 000 barn. Antalet barnskyddsanmälningar (145 880) ökade med 5 %-enheter jämfört med året innan. Per barn gjordes i genomsnitt 1,8 barnskyddsanmälningar. År 2018 placerades 4 390 barn brådskande, vilket är 6,9 %-enheter mer än året innan. Antalet barn som omhändertogs (10 861) ökade (2,3 %-enheter) inte lika mycket. Nästan 55 000 barn och unga var klienter inom barnskyddets öppenvård år 2018. Antalet minskade med tusen klienter (1,8 %-enh.) från året innan.

Under 2018 var sammanlagt 18 544 barn och unga placerade utanför hemmet. Antalet ökade med 2,6%-enh. jämfört med året innan. Andelen 0–17-åringar som placerats utanför hemmet av befolkningen i motsvarande ålder varierar i kommunerna mellan 0,2 och 4,8 % (Karta 3.4.1). Genomsnittet i Finland var 1,5 %.

Av de placerade barnen i Finland var i genomsnitt 37,9 % placerade i familjer. Störst var andelen i RFV i Norra Finlands område (49,4 %) och minst i RFV i Lapplands område, där andelen var 35,4 % (Karta 3.4.2.).

Av de placerade barnen i Finland var i genomsnitt ungefär 9 % placerade i professionella familjehem. Störst var andelen i RFV i Lapplands område (24,9 %) och minst i RFV i Sydvästra Finlands område (4,8 %)(Karta 3.4.3.).

Av de placerade barnen hade i genomsnitt 33,6 % placerats i barnskyddsanstalter. Störst var andelen i RFV i Sydvästra Finlands område (40,9 %) och minst i RFV i Lapplands område (22,6 %) (Karta 3.4.4.)

Andelen barn som hade placerats någon annanstans utgjorde i genomsnitt 5,3 % av alla barn som hade placerats utanför hemmet. Störst var andelen i RFV i Södra Finlands område (7,3 %) och minst i RFV i Lapplands område (2,8 %). (Karta 3.4.5.)

År 2019 fanns det sammanlagt 294 kommuner på finländska fastlandet. Sedan förra utvärderingen 2015 har antalet kommuner i Fastlandsfinland minskat med sju i och med kommunsammanslagningar (Kommunförbundet 2019, Statistikcentralen 2015).

År 2019 fanns det enligt Statistikcentralen 2 187 grundskolor i hela Finland, varav 22 % var enhetsskolor med årskurserna 1–9. I den grundläggande utbildningen deltog totalt 550 400 elever. Antalet specialskolor var 63 och de hade sammanlagt 4 200 elever. När man jämför skolornas storlek kan man konstatera att grundskolorna utifrån det genomsnittliga antalet elever har vuxit till större enheter under de senaste tio åren, dvs. att det finns fler elever per enhet (Statistikcentralen 2020a).

I Fastlandsfinland fanns det år 2019 sammanlagt 2 123 skolor som ägdes av kommuner eller samkommuner och som gav grundläggande utbildning (Statistikcentralen 2020b). Antalet specialskolor på grundskolestadiet uppgick år 2019 till sammanlagt 51 i det undersökta området. Antalet skolor i respektive regionförvaltningsverks område visas i tabell 3.4.1. Antalet elever vid ovan nämnda läroanstalter i respektive RFV-område framgår av tabell 3.4.2.

Barnskydd: samarbete mellan vårdnadshavaren, socialväsendet och utbildningsanordnaren under tiden för vård utanför hemmet

Vid tidpunkten för utvärderingen 20.9.2019 innehöll barnskyddslagen följande bestämmelse om samarbetet när vården utanför hemmet inleds: den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter eller en annan anställd inom barnskyddet samt den anställda som svarar för vård och fostran av barn som vårdas utom hemmet ska samarbeta med barnet och dess föräldrar och vårdnadshavare samt med en representant för platsen för vården utom hemmet så att den vård barnet behöver fortgående kan tryggas (Finlex 2020).

Barnskyddslagen har ändrats genom en ändringsförfattning som utfärdades 12.4.2019/542 och trädde i kraft 1.1.2020. Genom ändringarna av barnskyddslagen vill man bättre trygga tillgodoseendet av barnens grundläggande fri- och rättigheter. Vid riksdagens biträdande justitieombudsmans inspektioner på barnskyddsanstalter har man fortfarande upptäckt dålig och föråldrad praxis och till och med lagstridigheter. Enligt den nya lagens 30 § krävs att alla placerade barn ska ha en klientplan. I klientplanen ska i fortsättningen antecknas hur barnets hälso- och sjukvård, småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och övrig utbildning ordnas. Vidare anges i paragraf 52 a § att ”barnet har rätt till småbarnspedagogik och grundläggande utbildning under tiden för vård utom hemmet i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) och lagen om grundläggande utbildning (628/1998). I barnets klientplan ska det antecknas hur småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen eller den övriga utbildningen ordnas för barnet under tiden för vård utom hemmet. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter eller någon annan anställd inom barnskyddet ska samarbeta med anordnaren av småbarnspedagogik, grundläggande utbildning eller övrig utbildning under beredningen av placeringen av barnet utanför hemmet och under tiden för placeringen. En anställd som svarar för barnets vård och fostran i vård utom hemmet ska samarbeta med anordnaren av småbarnspedagogik, grundläggande utbildning eller övrig utbildning.” (Finlex 2020).

Placerarkommunen måste alltså säkerställa att småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen eller övrig utbildning för barnet ordnas lagenligt i placeringskommunen så att:

  • förberedelser och samarbete sker redan när placeringen bereds
  • platsen för vård utanför hemmet fortsätter samarbetet med småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen eller övrig utbildning.

Kommunens socialmyndigheter ansvarar för att säkerställa att de kulturella rättigheterna tillgodoses i den förändrade situationen. Sedan föregående utvärdering 2015 har detta preciserats och det har skett en betydlig förbättring av lagen vad gäller organiseringen av skolgången. Lagändringen var i kraft redan när denna enkät genomfördes, men effekterna av ändringen syns inte nödvändigtvis ännu i resultaten av denna enkät. Verksamhetsmiljöerna när barn eller unga placeras med stöd av barnskyddslagen varierar mellan olika kommuner.

Enligt Institutet för hälsa och välfärds (THL) handbok för barnskyddet ska den ansvariga socialarbetaren vid placering enligt barnskyddslagen bereda placeringen av barnet och välja platsen för vård utanför hemmet för barnet. Beslutet om placering i vård utanför hemmet fattas av den ledande tjänsteinnehavaren inom socialvården. I brådskande fall är det tjänsteinnehavaren inom socialarbetet enligt kommunens delegeringsbeslut som ansvarar för beredningen och beslutsfattandet. Ett barn kan placeras i familjevård, professionellt familjehem, barnskyddsanstalt eller annan vård enligt barnets behov, t.ex. placering av barnet i hemmet, placering hos nätverket av närstående, privat placering, familjen bor i anstalten tillsammans med barnet eller EVA-enheter. EVA-enheterna är psykiatriska undersöknings- och vårdenheter vid Tammerfors universitetssjukhus och Niuvanniemi sjukhus i Kuopio, särskilt för barn och unga som uppvisar svåra psykiska symtom. Enheterna tar emot barn och unga som lider av allvarlig mental ohälsa och vars vård inte kan ordnas någon annanstans. (THL 2020.).

Karta 3.4.1. Andelen 0–17-åringar som placerats utanför hemmet av befolkningen i motsvarande ålder i olika områden i Finland år 2018.

Karta 3.4.2. Andelen 0–17-åringar som placerats i familjer av alla barn som placerats utanför hemmet i olika regioner i Finland år 2018.

Karta 3.4.3. Andelen 0–17-åringar som placerats i professionella familjehem av alla barn som placerats utanför hemmet i olika regioner i Finland år 2018.

Karta 3.4.4. Andelen 0–17-åringar som placerats i barnskyddsanstalter av alla barn som placerats utanför hemmet i olika regioner i Finland år 2018.

Karta 3.4.5. Andelen 0–17-åringar som placerats någon annanstans av alla barn som placerats utanför hemmet i olika regioner i Finland år 2018.

Tabell 3.4.1. Kommun- eller samkommunägda läroanstalter som ger grundläggande utbildning eller specialskolor på grundskolestadiet år 2019.

Tabell 3.4.2. Antalet elever i skolor som drivs av en kommun år 2019, landskapsvis