Bibliotekslokaler

Riksomfattande utvärdering

Hur genomför kommunerna nu den nya bibliotekslagens målsättningar i bibliotekslokalerna och bibliotekens uppgifter?

I genomsnitt uppnås servicemålen i utvärderingen. Bibliotekslokalerna fungerar väl och är tillräckliga i de traditionella bibliotekstjänsterna, men de nya uppgifterna enligt bibliotekslagen kan inte genomföras i alla kommuner och bibliotek. I varannan kommun hörs invånarna i beslut som gäller bibliotekslokaler.

Kännedom om bibliotekslagen

De punkter i bibliotekslagen som gäller utvärderingen presenterades i inledningen till utvärderingen. Biblioteket har bl.a. till uppgift att erbjuda lokaler för inlärning, hobbyer, arbete och medborgarverksamhet. För detta ändamål ska biblioteket ha ändamålsenliga lokaler.

TEAviisari anger 2018 hur bibliotekslagen har behandlats i kommunerna i sektorns ledningsgrupp e.d.:

  • 32 % av kommunerna har inte alls behandlat
  • 25 % har delat ut den för kännedom
  • 25 % har presenterat lagen och
  • 19 % av kommunerna har diskuterat lagen och fattat beslut om åtgärder.

Utifrån detta kan man dra slutsatsen att de ledande kommunala tjänstemännen i två av tre kommuner åtminstone borde vara medvetna om lagen och dess krav också i fråga om bibliotekslokaler.

Bibliotekens personal verkar väl ha omfattat bibliotekslagens anda, men kommunernas utmanande ekonomiska situation försvårar genomförandet av lagen. De öppna svaren i enkäten gav en klar allmän bild och tidsbild när biblioteken själva utvärderade sin situation och verksamhet.

”När staten hela tiden ökar kommunernas uppgifter bör det också finnas finansiering för dem, eftersom biblioteket försummas och man investerar inte i bibliotek i små kommuner, utan snarare läggs biblioteken ned.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.)

”Om man verkligen vill behålla ens den nuvarande nivån på bibliotekstjänsterna, bör staten delta med öronmärkta pengar. Annars äter kommunernas ökade uppgifter också upp anslagen för biblioteksverksamheten.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.)

Men allt beror inte direkt på pengar, utan också på kompetens och attityd.

”Planeringskompetens skulle behövas inom biblioteksbranschen. I vissa bibliotek dominerar samlingarna lokalen, vilket gör det svårt att genomföra reformer. Samlingar borde förnyas och gallras bort regelbundet för att man också ska få plats för nya funktioner. Detta kräver inte alltid finansiering.” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019.)

Användarnas och bibliotekspersonalens egen bedömning av bibliotekslokalerna

Utgångspunkten är klar. Offentliga fysiska tjänster ska finnas i sunda och tillgängliga lokaler.

Tillgänglighet handlar om likabehandling. När lokalen fungerar för personer med nedsatt rörelse- eller funktionsförmåga fungerar den för alla användare. 42 % av de bibliotek som besvarade utvärderingsenkäten hade gjort en tillgänglighetskartläggning efter 2009. Av de öppna svaren framgår att lokalerna i de bästa fallen har konstaterats vara tillgängliga. I vissa har man gjort små ändringar, t.ex. genom att installera dörrar som öppnar sig automatiskt, skyltar och ramper.

46 % av dem som svarade på utvärderingsenkäten uppgav att en konditionsbedömning har gjorts i lokalerna.

Endast åtta procent uppgav att biblioteket är verksamt i tillfälliga lokaler. Den längsta tillfälliga lokallösningen i landet har varit i bruk sedan 1993.

För utvärderingen jämfördes kundernas och bibliotekspersonalens åsikter om bibliotekslokalerna. År 2018 besvarades den riksomfattande användarenkäten av cirka 28 000 biblioteksanvändare. Av bibliotekens personal frågades samma saker om huvudbibliotekets lokaler. Bibliotekspersonalen förhöll sig mer kritiskt till lokalerna än användarna.

Personalen bedömde bibliotekslokalerna ur ett yrkesmässigt perspektiv. De vet hurdana bibliotekslokalerna borde vara för att t.ex. de uppgifter som anges i bibliotekslagen ska kunna utföras. Användarna bedömer lokalerna kanske mer subjektivt. För dem handlar det mer om hur biblioteket känns som sådant än hurdant det borde vara.

I denna rapport gäller biblioteksanvändarnas utvärdering användbarheten av det bibliotek som de använder i allmänhet och bibliotekens utvärdering gäller uttryckligen huvudbibliotekets användbarhet. Dessa ger en bra allmän bild av bibliotekens genomsnittliga användbarhet. (Figur 5.7.1.)

Användarna och personalen var överens om trivseln i biblioteket. Cirka 80 % av vardera respondentgruppen bedömde att trivseln i biblioteket är mycket bra eller bra. Användarna var nöjdare än personalen med till och med det tysta rummet, hobbyrummet och utrymmena för unga.

Biblioteksanvändarna är de bästa experterna på tillgängligheten i biblioteket. Av de användare som besvarade enkäten ansåg 82 % att tillgänglighetsnivån för det bibliotek som de använde var mycket god eller god. Enligt sex procent förverkligades tillgängligheten dåligt eller till och med mycket dåligt. Bibliotekspersonalen var strängare i sin bedömning av lokalerna. Av dem ansåg drygt 60 % att tillgängligheten på biblioteket är mycket god eller god, över 10 % att den är dålig eller mycket dålig.

Personalen bedömde att man i huvudbibliotekets lokaler bäst kan ordna litteraturevenemang men att förutsättningarna för att ordna styrd hobbyverksamhet var sämre. Närbiblioteken bedömdes allmänt lämpa sig sämre än huvudbiblioteken för att ordna evenemang.

Utifrån de öppna svaren kan man konstatera att närbiblioteken är mycket olika. Vissa närbibliotek har varit huvudbibliotek i kommuner före en kommunsammanslagning, medan den andra ytterligheten utgörs av de verksamhetsställen som endast fungerar som en lånestation. En del av närbiblioteken är meröppna bibliotek med omfattande öppettider. Å andra sidan kan ett närbibliotek vara öppet endast några timmar i veckan. I svaren nämndes hoten om nedläggning av närbibliotek: ”Närbiblioteken lever eller dör tillsammans med skolnätverket” (Öppet svar i utvärderingsenkäten 2019).

En femtedel av närbiblioteken och huvudbiblioteken finns inte i närheten av andra tjänster.

Allmänt taget kan det sägas att närbibliotekens lokaler och övriga resurser räcker till för traditionell biblioteksverksamhet, utlåning och returnering. Evenemangen lyckas om de ordnas i samarbete med andra aktörer eller om biblioteket kan använda lokaler i en skola eller motsvarande i samma byggnad eller ordna en tillställning vid sidan av annan verksamhet.

Hörande av kommuninvånare

I utvärderingsenkäten tillfrågades biblioteken om kommuninvånarna har hörts i beslut som gäller bibliotekslokaler på det sätt som kommunallagen och bibliotekslagen förutsätter. Över hälften av kommunerna hade hört sina invånare i ärenden som gäller bibliotekslokaler. Kommuninvånarna har inte hörts bl.a. av följande orsaker: nämnden anses representera kommuninvånarna, de tjänstemän som bereder ärendet hör inte invånarna, det har inte ansetts nödvändigt att höra dem, bibliotekslagen är så ny att man ännu inte hunnit delta i beredningen av sådana ärenden som invånarna borde höras om, kommunens beslutsfattande är så snabbt att kommuninvånarna inte hinner höras och det är svårt att genomföra hörandet av kommuninvånarna.

Ett överraskande resultat var att så många som 28 % av respondenterna inte visste om kommunens invånare hade hörts i biblioteksärenden eller inte. Det torde finnas flera orsaker till detta. Antingen besvarade sådana personer på RFV:s enkät som inte har beslutanderätt i biblioteksärenden eller så vet respondenterna verkligen inte hur biblioteksärenden behandlas i kommunens förvaltning. Det är också möjligt att bibliotekslokalerna inte har förnyats under respondentens tid, varför hen inte vet hur man har agerat när reformen genomfördes.

Evenemang i bibliotekslokalen

Användningen av bibliotekslokaler beskrivs av antalet evenemang som ordnas i biblioteket.

Bibliotekens användarutbildning har enligt definitionen i de allmänna bibliotekens statistikdatabas fastställts på förhand. Innehållet kan vara användning av biblioteket i allmänhet, tjänster, lokaler, utrustning, presentation av samlingar, tips, informationssökning, informationskällor, e-material, användning av datateknik och webbtjänster. Användarutbildning är också infoevenemang som ordnas utanför biblioteket och presentationer av bibliotekets tjänster. Som användarhandledning räknas inte utbildning av bibliotekets egen personal.

Antalet användarutbildningar har statistikförts sedan 2012. På åtta år har handledningen i användningen av bibliotekets material och tjänster ökat nationellt från cirka 20 000 undervisningstillfällen till över 30 000, antalet deltagare från 300 000 till nästan en halv miljon. Här har också inkluderats handledning utanför biblioteket. (Tabell 5.7.1.)

Utöver användarutbildningarna ordnar biblioteket också andra publikevenemang. Som evenemang i biblioteksstatistiken betraktas litteratur, evenemang som ordnas i kultur- eller bildningssyfte, såsom författarkvällar, litteraturcirklar, konserter, musik- och diskussionsmöten, föreläsningar, avskrivningsevenemang, barnevenemang, sagostunder, workshoppar, filmföreställningar och dockteaterföreställningar. Virtuella händelser räknas också med.

Utställningar ingår inte i denna granskning.

Antalet evenemang har på åtta år (2012–2019) i genomsnitt nästan fördubblats och antalet besökare har ökat med hälften. (Tabell 5.7.2.)

I många förorter eller små kommuner är biblioteket den enda allmänna plats där evenemang ordnas. Ofta

marknadsför biblioteken egna material och tjänster vid sina evenemang. Vid evenemangen främjas den samhälleliga och kulturella dialogen i enlighet med bibliotekslagen. Evenemangen ökar invånarnas gemenskap, samhörighet och livskvalitet.

Statistiken visar att också antalet möten som kommunen ordnar med andra aktörer och utomstående i biblioteket i genomsnitt har ökat i hela landet. (Figur 5.7.2.) Detta berättar om utvecklingen och ökningen av samarbete och partnerskap. I bästa fall kan biblioteket vara en knutpunkt på orten eller i förorten, en mötesplats som alla känner till och som är lättillgänglig. I detta sammanhang finns dock stora skillnader mellan regionerna. Skillnaderna beskrivs närmare i de regionala rapporterna.

Avgiftsbelagda/avgiftsfria bibliotekslokaler

Enligt bibliotekslagen kan kommunen ta ut en skälig avgift för uthyrning av bibliotekslokaler. Å andra sidan förutsätts det i bibliotekslagen också att biblioteket erbjuder lokaler bl.a. för medborgarverksamhet. Vid utvärderingen fanns det två informationskällor om avgifter och användare för bibliotekslokaler som kan bokas.

TEAviisari gav ett mer positivt resultat i fråga om avgifterna ur användarens synvinkel. Av kommunerna uppgav 78 % att biblioteket inte tar ut någon avgift för användningen av sina lokaler. 7 % av kommunerna tar ut avgift och 15 % meddelade att biblioteket inte har några lokaler som kan bokas. Svagheten med denna informationskälla är att en del av bibliotekslokalerna i samma kommun kan vara avgiftsbelagda och en del inte.

Regionförvaltningsverken frågade samma sak i sin utvärderingsenkät. Enligt den tar nästan varannan kommun inte ut någon avgift alls för användningen av bibliotekslokaler. Arrangörer av kommersiella eller avgiftsbelagda tillställningar betalar för bibliotekslokalen i fler än var tredje kommun. Kommuninvånarna betalar för lokalerna i 13 % av kommunerna, föreningar och organisationer i 16 % av kommunerna. En betydande del (18 %) av kommunerna svarade att de inte hade möteslokaler som kunde ställas till utomståendes förfogande.

Av lokalavgifterna kan man dra följande slutsats: Avgifter för bokning av material slopades med den reviderade bibliotekslagen. Biblioteken betalar för sina lokaler antingen en intern hyra eller till en extern hyresvärd, vilket ökar trycket på biblioteken att ta betalt för sina lokaler av evenemangets arrangör. I kommunerna förväntas biblioteken täcka en del av kostnaderna med egna inkomster. Lokaler betraktas inte alltid som en del av bibliotekstjänsterna i kommunen, utan som en separat avgiftsbelagd verksamhet.

Om användarna av bibliotekslokalerna anger TEAviisari något dunkelt att 84 % av kommunerna vet att kommunbiblioteket erbjuder lokaler som föreningar, organisationer och invånare kan boka för privat bruk för medborgarverksamhet. 14 % känner inte till detta och 1 % svarade inte.

I regionförvaltningsverkets utvärderingsenkät framgick tydligt att kommuninvånarna, organisationerna och föreningarna ordnar verksamhet i nästan alla bibliotek (94 %). Likaså använder kommunens övriga sektorer bibliotekslokaler flitigt (84 %). I var tredje kommun ordnar andra myndigheter eller kommersiella aktörer verksamhet eller evenemang i bibliotekets lokaler. Endast i fyra kommuner använder utomstående inte bibliotekslokaler.

Enligt enkäten verkar de bibliotekslokaler som kan bokas vara i rätt bra användning, i synnerhet som alla bibliotek (18 %) inte ens har lokaler som kan bokas. Verksamheten ordnas mitt bland allt annat material och andra tjänster utan separata lokaler.

Information om lokaler

Överraskande många (37 %) meddelade att biblioteket inte separat informerar om de lokaler som kan bokas. Varannan informerar på bibliotekets webbplats och var tredje på kommunens webbplats och i bibliotekets lokaler. Det ställdes inga frågor om orsakerna till bristen på information. Man kan dock dra slutsatsen att biblioteken antingen litar på användarnas egen aktivitet för att ta reda på saken eller att det annars anses vara självklart.

I framtiden bör åtminstone webbinformationen förbättras när de bibliotek som deltar i den riksomfattande kundnättjänsten Finna.fi fogar sina lokaluppgifter till Finna. Många bibliotek använder lokalbokningssystemet Varaamo, som man planerar att integrera i Finna.

Bibliotekslokalernas styrkor, möjligheter, hot och svagheter

Biblioteken ombads bedöma sina lokalers styrkor, möjligheter, svagheter och hot. (Figur 5.7.3.) När frågan granskas positivt, utifrån bibliotekslokalernas styrkor och möjligheter, anses följande om lokalen:

Bibliotekslokalerna finns i en kommun där beslutsfattarna känner till bibliotekslagen och vill att yrkeskunnig personal utvecklar bibliotekstjänsterna för invånarnas behov. Beslutsfattarna anser att bibliotekslokalerna och dess tjänster är viktiga med tanke på invånarnas välbefinnande, tillgång till information, mångsidiga läskunskaper och gemenskap. De som beslutar om biblioteksärenden hör kommunens invånare innan det görs ändringar i lokalerna.

När lokaler renoveras grundligt eller det görs en nybyggnad, säkerställs det att det inte uppstår problem med inomhusluften. När kommunen bygger gemensamma lokaler för sektorerna och samarbetar sektors-övergripande, deltar biblioteket redan i planeringsskedet.

Biblioteket är beläget på en central plats, nära andra tjänster. Lokalerna är sunda, tillgängliga, tillräckliga, välutrustade, modifierbara, fungerande, trivsamma och vackra. En trygg servicetid på egen hand effektiviserar användningen av lokaler och samlingar samt erbjuder användarna möjlighet att uträtta ärenden, om de inte kan ta sig till biblioteket medan personalen är närvarande.

Som svagheter och hot i bibliotekslokalerna nämndes motsatserna till det ovan nämnda. Avfolkningen och minskningen av skatteinkomsterna ligger bakom många hot. I vissa kommuner leder en snabb befolkningstillväxt inom ett område och en befolkningsminskning på annat håll till att biblioteket befinner sig på fel ställe.

Överraskande kan också kommunens egen verksamhet utgöra ett hot för bibliotekslokalen. Om det i en skolbyggnad eller i en annan byggnad som kommunen använder förekommer problem med inomhusluften eller om byggnaden annars är i dåligt skick, renoveras bibliotekets friska lokaler för skolans behov antingen permanent eller som tillfälliga lokaler, varvid biblioteket flyttas någon annanstans för en obestämd tid.

 

Figur 5.7.1. Biblioteksanvändarnas uppskattningar 2018 och bibliotekspersonalen uppskattningar 2019 om bibliotekens användbarhet

Figur 5.7.2. Evenemang i biblioteket anordnade av andra aktörer i kommunen och anordnade av utomstående aktörer, förändring % 2017–2019

Figur 5.7.3. Ordmoln över bibliotekens styrkor och möjligheter 2019

Tabell 5.7.1. Bibliotekens användarutbildningar och mängden deltagare enligt RFV-område 2012–2019

Tabell 5.7.2. Evenemang anordnade av biblioteken och mängden deltagare enligt RFV-område 2012 och 2019